Förfalskad Twain

Mark Twains försvar av franska revolutionen struket i nutida översättningar. Dagens Nyheter 8 december 1997.


PÅ STUDIO ETT i måndags morse ömkades Marie-Antoinette, drottningen som gjorde sitt bästa för att omintetgöra den franska revolutionen och dra krig och ofärd över landet. En fantastisk kvinna, förklarade Herman Lindqvist och Katarina Nilsson och Christina Högman från Folkoperan, som i en kommande uppsättning använder drottningens öde för att ”hylla kärleken” och göra upp med en ”romantisk syn” på det folkliga upproret.

Läs då vad Mark Twain skriver i En yankee vid kung Arthurs hov om ”den minnesvärda och välsignade revolutionen, som i en enda störtvåg av blod bortsköljde en tusenårig nedrighet”:

”Vid uppgörelsen av den gamla skulden kom det ungefär en halv droppe blod på vart oxhuvud därav som genom långsam tortyr pressats ur folket under den långa sträckan av tio sekel av oförätt, skam och elände, vilkas like endast återfinnes i helvetet. Det gavs två ‘Skräckvälden’, om vi tänka rätt på saken; det ena mördade i passionens hetta, det andra med hjärtlös kallblodighet. Det ena räckte några månader, det andra tusen år; det ena drog död över tiotusen personer, det andra över hundra miljoner; men vår avsky drabbar det mindre skräckväldets, det hastigt övergående skräckväldets, så till sägandes. Och vad är dock fasan av en snabb död medelst bilan jämfört med ett livslångt döende medelst hunger, köld, oförätter, grymhet och hjärtesorg? Vad är en snabb död genom blixten i jämförelse med döden på bålet vid pålen? En storstads griftegård kunde rymma de likkistor som fylldes av det korta skräckvälde, vilket vi alla fått lära att rysa för och förfasa oss över; men hela Frankrike skulle knappt kunna rymma de likkistor som fyllts av det äldre och verkligare skräckvälde, det outsägligt bittra och hemska skräckvälde, som ingen av oss lärt att se i dess hela omfattning eller beklaga som det förtjänar.”

Översättningen gjordes 1916 av Hanny Flygare. Jag köpte boken på ett antikvariat. Den var sliten och tummad, och av en stämpel framgick att den tillhört biblioteket vid Nybodahemmet, ett upptagningshem för barnavårdsnämnden i Stockholms stad.

Försök hitta motsvarande stycke i moderna svenska utgåvor! Det går inte. Det är struket.

En yankee vid kung Arthurs hov finns i fyra svenska översättningar. De två första från 1890 och 1916 är kompletta. Astrid Borgers från 1953 saknar sex hela kapitel, bland annat det om franska revolutionen. Sven-Ingmar Petterssons översättning för Niloes förlag 1982 påstås vara fullständig men är det inte. Avsnittet om skräckväldena har ersatts med tre punkter: ”…”

I bokhandlar, bibliotek och skolbibliotek finns bara stympade versioner. Kungliga biblioteket har naturligtvis de tidigare utgåvorna, men på inget av de knappt 40 stadsdelsbiblioteken i Stockholm går Mark Twains bok att hitta i svensk översättning i oförfalskat skick. Huvudbiblioteket har bara Borgers förkortade översättning och Niloes manipulerade utgåva, den senare införd i databasen som om den vore komplett.

Det som intagna på barnavårdsnämndens upptagningshem förr kunde läsa om den franska revolutionen är idag nästan omöjligt för svenska ungdomar att hitta. De får hålla till godo med sentimentala betraktelser över en bördsaristokratis fall.

Den franska revolutionen omvärderas samtidigt som borgerligheten krånglar sig ur de nationellt demokratiska institutionerna för att från Bryssel bygga ett alleuropeisk fåtalsvälde. I ömkandet av Marie-Antoinette får liberala intellektuellas vånda inför utvecklingen resonans. De ser den sociala misären tillta som före 1789, de klandrar den nya furstemakten för dess brist på ansvarskänsla och medlidande, de talar om revolter, men den motriktade folkliga kraften tycks dem samtidigt hotfull, mörk och våldsam. Så mycket enklare att hylla kärleken.

Mikael Nyberg, Dagens Nyheter 8 december 1997

 

TIPSA GÄRNA DINA VÄNNER!
Share on Facebook0Tweet about this on TwitterShare on Google+0Share on LinkedIn0Email this to someone