TTIP, det planerade frihandelsavtalet mellan USA och EU, har väckt omfattande protester nere på kontinenten. Ska företag med juristers hjälp kunna sätta sig över beslut fattade i parlamentarisk ordning? Det är frågan. För de största koncernerna handlar det om att peka ut riktningen för hela den internationella ekonomin. Ett inlägg i Aftonbladet 23 mars 2015.
DET GÅR INGET VIDARE för kommissionär Cecilia Malmström. Motståndet mot TTIP, det planerade frihandelsavtalet mellan EU och USA tilltar, trots ansträngningarna att vända opinionen. Folk ogillar den medföljande ISDS-mekanismen, tanken att företag med hjälp av jurister i en skiljenämnd ska kunna överpröva beslut fattade i demokratisk ordning.
Det ska inte bli några ”vip-domstolar där man kan köpa sig förtur”, försäkrar Malmström i Dagens Nyheter. Skiljedomsförfarandet handlar bara om frihandel. Lika rättigheter för alla.
Det är förstås lite si och så med den jämlikheten. Endast världsomspännande storföretag kan investera mångmiljonbelopp i rättsprocesser mot främmande stater.
John Danilovich, generalsekreterare vid International Chamber of Commerce, varnar i Financial Times (9 feb) för att stryka ISDS ur avtalet. Det skulle nämligen göra det svårare att påtvinga andra länder motsvarande klausuler. Förhandlingarna mellan USA och EU handlar om att med ”en förstklassig standard” öppna världen för en ”expansion av de globala investeringsflödena”.
Vita huset driver för tillfället kampanj för sina it-jättar. Bolag som Microsoft, Google och Facebook sägs vara utsatta för ”digital protektionism” när främmande länder söker begränsa deras monopol och skydda medborgare och företag mot den amerikanska massövervakningen av nätet.
Det är frihandeln: värna de egna monopolen, öppna resten av världen för en konkurrens utan hämningar.
Mikael Nyberg, Aftonbladet 23 mars 2015
