springluncher

Springluncher

Schablonbilden av direktören som en fet man med cigarr i munnen är förlegad. Det kroppsliga idealet har skiftat. Företagsledaren förväntas vara mer vältränad än lönearbetaren i gemen. Ett inlägg i Aftonbladet 14 juli 2016.


Även springluncherna är klassmärkta numera. Den ena sorten är sjuksköterskans: en hastig macka på språng mellan vårdavdelningarna. Den andra är högsta chefens: en löprunda eller ett cross fit-pass med PT:n, den personliga tränaren.

Det är högsta mode bland företagsledare att ägna sig åt extrema uthållighetssporter, rapporterar Financial Times. Golf och tennis går an fortfarande, men det som verkligen skiljer vinnare från losers är prövningar som ultramaraton och triatlon. Organisationen CEO Challenges ordnar särskilda tävlingar för toppdirektörer. Fyra av tio deltagare är över 50 år gamla.[1]

Jag fick sällskap av en triatlonlöpare på ett löppass i Nackareservatet för några år sedan. Han tillhörde eliten i Sverige.

– Har du tid med något annat i livet? frågade jag.

Han hade ett lämpligt yrke. Han var personlig tränare. Han levde på att simma, cykla och springa med kunder som betalade för sig.

När jag tränade som mest sprang jag sju mil i veckan i genomsnitt över året, tre dagar på raken, en dag vila och så vidare efter samma schema. Jag levde ensam då, jag hade inga barn och disponerade själv min arbetstid.

Kjell-Erik Ståhl, lokal chef på Televerket, var en särling under sin tid som Sveriges mest framgångsrike maratonlöpare. Idag finns det företagsledare som tränar upp till fem, sex timmar per dag, berättade Janet Johansson, forskare i företagsekonomi, i Vetenskapsradion i helgen. Fullbordade maraton och Vasalopp ingår i cv:t för chefsämnen med ambitioner.

En VD i konsultbranschen, intervjuad i programmet, tränar minst två timmar varje dag, kör Vasaloppet, springer Iron Man, boxas, cyklar och spelar tennis. Han vill vara ett föredöme för sina underlydande, säger han. Hälsoansvariga på de 80 kontoren i landet förmår de anställda att ta efter och träna och tävla tillsammans. Tydliga mål ska sättas upp:

– Sen kör vi.

Han har fem barn.

För Janet Johansson berättar cheferna att det finns kvinnor i deras liv – fruar eller flickvänner som sköter allt det andra.

Dessutom har de springande direktörerna numera statligt subventionerade hushållstjänster att tillgå. Så kallade enkla jobb. De ska bli fler, tycker Svenskt Näringsliv. Det är ju slöseri, förklarar organisationens VD Carola Lemne för tidningen Arbetet, att låta högpresterande individer torka spyor efter kräksjuka barn. De har viktigare saker att göra.[2]

Mikael Nyberg, Aftonbladet 14 juli 2016

 

[1]  Financial Times 160105, http://www.ft.com/cms/s/0/6301cd66-afbc-11e5-b955-1a1d298b6250.html#axzz4E5Xp1Djy

[2]  Arbetet 160520, http://arbetet.se/2016/05/20/carola-lemne-jag-var-nog-en-besserwisser/

TIPSA GÄRNA DINA VÄNNER!
Share on Facebook4Tweet about this on TwitterShare on Google+0Share on LinkedIn0Email this to someone