Coronafrossa i Business Class

I årtionden har den ekonomiska politiken haft som mål och mening att berika de översta bland de översta. Sedan skulle rikedomen sippra ner till oss andra. Det gick inte riktigt som utlovat. Tvärtom. I coronapandemin förbereder sig finansaristokratin för att fly följderna. En artikel i Aftonbladet 20 april 2020.


HUR HANTERAR den översta procenten farsoten?

Amerikanska IT-miljardärer, ryska oligarker och saudiska oljemagnater har privata yachter med sjuksköterskor och läkare att tillgå. De kan också ta privatplanet till någon ö i Stilla havet eller till Queenstown i Nya Zeeland, tillflyktsorten par préférence för den nutida aristokratin.

En före detta kärnvapenbunker i Kansas är ett alternativ. Företaget Survival Condo erbjuder lyxvåningar under jord för upp till 3 miljoner dollar styck. Med grannarna i silon delas faciliteter som swimmingpool, bowlingbana, biograf, växthus och skjutbana. Vakter patrullerar utanför 24 timmar om dygnet, väggarna ska stå emot en kärnvapenexplosion och luftintaget stoppar farliga virus.

Rising S Company, ett annat företag i branschen, bygger bunkrar på privata ägor. Efterfrågan har ökat kraftigt i coronakrisen. Telefonen ringer oavbrutet.[1]

I Rothenstein i östra Tyskland står Europe One öppet för industriledare och förmögna som blivit personligen inviterade. Fastigheten på 30 hektar har bostäder på sammanlagt 21 818 kvadratmeter inbyggda i ett berg. Pooler, biografer, gym och barer ska hålla gästerna på humör medan olyckorna rasar förbi i världen utanför. En Noaks ark med VIP-kö och biljettpris på minimum två miljoner euro.[2]

Hur smittorisken inom den exklusiva skaran ska hanteras framgår inte. Men det som mest oroar de översta samhällslagren är inte coronaviruset. Det är något annat. Följderna.

Det finansiella systemet har blivit en ”domedagsmaskin”, förklarade Martin Wolf, chefsanalytiker på Financial Times, efter den förra kalabaliken. När det allmänna tar hand om förlusterna kan bankdirektörer och fondförvaltare ta allt större risker. Ju större lånevolymer och ju djärvare placeringar, desto högre vinster och desto mer i egen ficka. ”Det är marknadsekonomins Akilleshäl”, skrev han. ”Vi har blivit varnade. Det blir syndafloden nästa gång för prövade höginkomstländer.”[3]

Nu är det nästa gång.

Centralbankerna har de senaste tio åren i massomfattning stödköpt värdepapper och lånat ut kapital till minimala eller till och med negativa räntor. Via finansmarknaderna skulle pengarna leta sig ner i realekonomin och få fart på tillväxten. Det var tanken.

Fart blev det – på de svindlande affärerna.

Rader av företag utnyttjade överflödet av krediter till vinstutdelningar och återköp av aktier. På krita drev de upp sina marknadsvärden – till gagn för spekulanter och bonustörstande direktörer. Skulderna steg dramatiskt. Strax innan coronapandemin sköt fart hade hälften av företagsskulderna i USA ett så lågt kreditbetyg att de bara låg snäppet över skräpobligationerna.[4]

Sverige var inget undantag, påpekar Sandro Scocco i Dagens Industri 15 april: ”De icke-finansiella bolagen har ökat sin skuldsättning som andel av BNP sedan mitten av 90-talet från cirka 72 procent av BNP till 117 procent.”[5]

Förlustföretag som Uber, WeWork och Tesla kunde i åratal leva på återkommande kapitalinjektioner. Till och med de stora IT-bolagen, med ett överflöd av monopolvinster i sina kassor, lånade kapital till finansiellt fiffel. Apple, skrev Martin Wolf, ”är nu en investeringsfond knuten till en innovationsmaskin”.[6]

Sverige lockade penningstinna riskkapitalbolag och fonder med sina vidlyftiga bostadsaffärer och ett överflöd av privatiserade allmänna tillgångar. Wallenbergfamiljens EQT tog för sig av skolor och vårdinrättningar, och Blackstone från USA lade beslag på 21 411 slitna lägenheter i Stockholms förorter. Bolaget struntade i vitalt underhåll men lyxrenoverade kök och badrum och chockhöjde hyrorna. Efter tre år såldes beståndet vidare till tyska Vonovia med sex miljarder kronor i vinst. Vonovias största ägare är BlackRock, en amerikansk fond med över 5 000 miljarder dollar i inlånat kapital att spela med.[7]

De finansiella tillgångarna är anspråk på värden som utvinns ur realekonomin. De är bara en blipp på en dataskräm om det inte längst ut i kedjan av finansiella transaktioner går att realisera vinster ur varor och tjänster som den mänskliga arbetskraften producerar. Ju större rikedomar som hopar sig hos den översta procenten, och ju mer statsmakten blåser upp tillgångarna, desto större blir de samlade anspråken. Vinsterna i realekonomin måste växa för att ge avkastning på kapitalöverflödet. Allt som inte betalar sig i boksluten hamnar på undantag. Den sociala infrastrukturen förfaller medan vinstjäktet fortplantar sig ner till verkstäder och vårdavdelningar med planerad underbemanning, försämrade arbetstider och otrygga anställningar.

I avståndet mellan privat rikedom och allmän förslumning blir det i längden knepigt att uppfylla anspråken. Realekonomin stagnerar och de finansiella affärerna liknar alltmer ett pyramidspel försörjt med centralbankskrediter och nya tillskott ur statskassan. Kapitalägarna börjar tvivla på samhällets förmåga att säkra den förväntade avkastningen. Den punkten var nådd redan innan covid-19 slog till.

Nu fruktar ängsliga enprocentare inte bara ett finansiellt sammanbrott, en våldsam nedskrivning av anspråken. De ser en vrede tillta i de undre samhällslagren. De anar att det kanske inte räcker med tacksägelser till sjuksköterskor och cykelbud.

Arbetare på flera av Amazons lager i USA och Europa har organiserat strejker och protester mot företagets ovilja att begränsa smittspridningen. 100 000 nya arbetare ska rekryteras för att klara en exploderande efterfrågan i pandemin. De manas att hålla social distans och tvätta händerna, men arbetet tvingar dem att trängas och produktivitetsmålen lämnar inget utrymme för tätare toalettbesök.

Chris Smalls i New York fick sparken efter att ha lett en av strejkerna. ”Alla förenar sig nu i solidaritet”, säger han i en intervju. ”Vi behöver det för att rå på miljardärerna som rakar åt sig alla dessa blodspengar … Det är vi som driver det här bygget. Miljardärerna vet inte ett smack om hur verksamheten går till. Ingenting. Allt de bryr sig om är att pengarna strömmar in … Vi har makten, det är vi som gör dem rika. Så hur kommer vi åt dem? Stoppa deras pengar. Strejka. Sluta jobba för dem.”[8]

Då ser sig den översta procenten om efter hålorna i marken och grottan i berget.

”Majoriteten av våra köpare söker skydd mot en sak”, berättar Gary Lynch vid Rising S Bunkers. ”Vad som än händer här i landet, vare sig det blir krig inom våra gränser, en katastrofal jordbävning som i New Madrid på 1800-talet, eller en pandemi som den här, är vi på randen till en samhällskollaps. Det är det verkliga hot vi alla står inför.”[9]

Mikael Nyberg, Aftonbladet 21 april 2020

Noter

[1]  Los Angeles Times 200323, https://www.latimes.com/business/real-estate/story/2020-03-23/rich-are-running-from-coronavirus

[2]  Business Insider 151015, https://www.businessinsider.com/tour-of-survival-bunker-for-billionaires-2015-10?r=US&IR=T

[3]  Financial Times 100428.

[4]  Financial Times 200305.

[5]  Dagens Industri 200415, https://www.di.se/debatt/radda-foretagen-pa-ratt-satt/

[6]  Financial Times 171115.

[7]  Fastighetsnytt 190923, https://www.fastighetsnytt.se/ekonomi-och-finans/bors/sverrir-thor-blackstones-vinst-pa-hembla-affaren-cirka-6-miljarder/, Mitti 190925, https://mitti.se/nyheter/riskkapitalbolag-lagenheter-tureberg/, Hem & Hyra 191127, https://www.hemhyra.se/nyheter/fn-observatoren-sveriges-regering-ar-passiv/, https://en.wikipedia.org/wiki/Vonovia

[8]  The Real News Network 200403, https://therealnews.com/stories/fired-amazon-worker-chris-smalls-leaked-smear-staten-island-walkout-coronavirus

[9]  Forbes 200327, https://www.forbes.com/sites/jimdobson/2020/03/27/billionaire-bunker-owners-are-preparing-for-the-ultimate-underground-escape/

TIPSA GÄRNA DINA VÄNNER!
Share on Facebook
Facebook
0Tweet about this on Twitter
Twitter
Share on LinkedIn
Linkedin
Email this to someone
email

En kommentar

Lämna ett svar till Sven Johansson Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *