Trojkan – EU-kommissionen, ECB och IMF – ojar sig över de otacksamma grekerna. Men stödpaketen till Grekland har inte handlat om att rädda landet ur krisen. Nödlånen har gått till att baxa de utländska bankerna ur knipan. En notis inför valet i Grekland, Aftonbladet 22 januari 2015.
Vänsterpartiet Syriza ligger bra till inför valet i Grekland. Men finansmarknaderna håller sig lugna, trots att Syriza kräver nedskrivning av landets skulder.
Förklaringen är enkel.
Vid kalabaliken 2010 riskerade europeiska storbanker miljardförluster i Grekland. Trojkan IMF, ECB och kommissionen i Bryssel skyndade till för att, som det hette, hjälpa grekerna. I utbyte mot nya lån förband sig regeringen i Aten att sälja ut landets tillgångar och svälta ut sin befolkning. De nya krediterna gick raka vägen till de privata fordringsägarna, som således med allmänna medel räddades ur knipan.
Samma finansiella operation försämrade Greklands möjligheter att tilltvinga sig skuldlättnader. Tidigare omfattades 90 procent av landets lån av nationell lagstiftning. Då var utsikterna till eftergifter i omförhandlingar med de utländska bankerna goda. I samma stund som regeringen i Aten lät trojkan ta över fordringarna krympte öppningen. ”Det är som att vända sig till lånehajen hos maffian för att betala igen ett handlån från mormor”, sammanfattade en krönikör i Financial Times i november 2010.i
Hur det än går i valet väntar kamp mot den organiserade brottsligheten.
Mikael Nyberg, Aftonbladet 22 januari 2015