Med robotar och artificiell intelligens försvinner hälften av alla jobb, spår ekonomer. Men på arbetsplatserna blir det allt knappare om tid, och lönearbetet gör anspråk på allt större delar av vår livstid. Den nya tekniken har fastnat i ett socialt bakslag. Det är en tes i min bok Kapitalets automatik. Här är en kort presentation från Clarté 1/2020.
TITELN på min nya bok – Kapitalets automatik – är dubbeltydig. Jag skriver om automatiseringen. Men också – och framför allt – om det samhälle som den nya tekniken utvecklas i. Det handlar om kapitalismens mekanismer snarare än om robotens förprogrammerade rörelser.
Borgerliga ideologer föreställer sig gärna att tekniken bestämmer vart samhället tar vägen. Det tror jag inte på.
När jag expedierade frukt och grönsaker på KF Färskvarucentralen i Årsta på 1980-talet jobbade vi dagtid måndag till fredag och var lediga på helgerna. Idag har lagercentralerna rätt att förlägga arbetstiden när de vill mellan 05.00 och 24.00 362 dagar om året.
Det har med e-handelns utbredning att göra. Företag erbjuder hemleveranser från den ena dagen till den andra. Ibland snabbare än så.
Men det finns ingen teknisk nödvändighet i detta. Det är ett socialt bakslag framkallat av konkurrensens tryck och facklig oförmåga att stå emot.
Det nya är inte så nytt som det ser ut. Daglönarna och springschasarna är tillbaka, och åttatimmarsdagen är avskaffad för många arbetare. Gigekonomin är utsugning med digitalt gränssnitt.
Robotarna har tågat in på lager och verkstäder. Men för den skull har de enahanda, slitsamma rutinjobben inte försvunnit. Tvärtom, det löpande bandet är tillbaka i stor skala och sträcks med leveranser just-in-time och planerad underbemanning ut över länder och världsdelar.
Sjukhusdirektörerna plågar sina anställda med metoder utvecklade av Frederick W Taylor och Henry Ford vid förra sekelskiftet och förfinade av Toyota på 1950-talet. Mikroprocessorn, GPS-tekniken och andra nymodigheter kommer till användning, men de är inte ansvariga för utvecklingen.
De borgerliga ideologerna talar om företagandet. Då handlar det inte om människans förmåga att ta sig för med saker och ting. Ordet har en inskränkt mening. Det syftar på kapitalägarens frihet att styra och ställa med sina egendomar.
Jag skriver om företagandet i vidare mening.
Företagandet blir liksom tillgången till kapital alltmer ett privilegium för ett tunt överskikt i samhället, en aristokrati med säte i monopolistiska koncerner. Företagandet utvecklar sig till ett parasiterande på det omgivande samhället. Det slår över i förslagenhet.
Den nya tekniken växer fram, får sin prägel och kommer till användning i detta särpräglade utrymme för mänsklig företagsamhet. Automatiseringen fastnar i kapitalets automatik.
Mikael Nyberg, Clarté 1/2020
Boken går att beställa från förlaget för 219 kronor inklusive frakt. Klicka HÄR!
