Länderna i Syd lämnas i sticket

Många länder i Afrika, Asien och Latinamerika har ännu inte fått tillgång till vaccin mot covid-19. WHO planerade för gemensam fördelning efter medicinska överväganden. De rika länderna och läkemedelsbolagen hade andra planer. Chefen för Pfizer ser fram emot en smitta som aldrig släcks ut. En artikel i Aftonbladet 19 februari 2021.

VIRUS muterar. De kan plötsligt få nya farliga egenskaper. Sommaren 1881 insjuknade åtta barn och ungdomar i byn Gravmark i Västerbotten i en ny, aggressiv variant av polio. Världsomspännande farsoter följde långt in på 1900-talet. Miljontals människor, oftast barn, insjuknade, och många blev förlamade eller dog.

Men 1955 presenterade Jonas Salk från USA ett vaccin mot polio. ”Vem har patentet”, undrade en reporter. ”Folket skulle jag säga”, svarade forskaren. ”Det finns inget patent. Kan du ta patent på solen?”[1] Han var inte ute efter pengar. Sjukdomen är idag efter vaccinering världen över nästan utrotad.

”Var du lever ska inte avgöra om du lever …” skrev Stefan Löfven och andra statsledare i Washington Post i somras. De krävde en multilateral samordning av vaccineringen mot coronaviruset ”baserad på behov snarare än betalningsförmåga”.[2]

Hur blev det med det?

De rika länderna med en miljard invånare har tingat 4,2 miljarder vaccindoser, omkring tre fjärdedelar. För nära fyra miljarder människor i låginkomst- och lägre medelinkomstländer var i januari 675 miljoner doser utlovade. Prognoserna har nu skruvats upp, men på många håll kan det dröja så länge som tre år innan någon mer omfattande vaccinering är fullbordad, varnar experter.[3]

Världshälsoorganisationen WHO och andra organisationer förberedde ett program för internationell bekämpning av pandemin. Vaccin skulle efter medicinska överväganden fördelas av ett gemensamt inköpsorgan, Covax, och de privata företagen skulle samarbeta för att få igång en storskalig produktion av vaccin, skyddsutrustning och andra hjälpmedel.

Företrädare för Sverige och andra rika länder talade vackert om projektet. De anslog också pengar. Småpengar. Det WHO-ledda arbetet mot pandemin har en brist på cirka 27 miljarder dollar i kassan.[4] Det motsvarar 0,5 procent av de extra statsutgifter som de höginkomstländerna kostat på sig i coronakrisen.[5]

EU beslöt att inte köpa vaccin via Covax, och läkemedelsbolagen tackade nej till det planerade samarbetet. I skydd av affärssekretessen kastade sig världens välbeställda i stället in i en huggsexa om vaccindoserna.[6]

Svensk vaccinsamordnare och representant i EU-kommissionens förhandlingsgrupp är Richard Bergström. Han var tidigare chefslobbyist för läkemedelsbolagen i Sverige och Europa. ”Bland de länder som köpt fler doser är inte tanken att dessa ska kastas bort”, förklarar han i Dagens Nyheter (4/2). ”Tvärtom, tack vare tidiga investeringar i kapacitet kan de medvetna överskotten skickas vidare till andra länder.”[7] De förfördelade ska vara tacksamma för den omtanke de framfusiga håller i utsikt för dem.

Om det blir några överskott, vilken storlek de får och när de kan tänkas bli tillgängliga, är visserligen osäkert. Uppköparna från höginkomstländerna tog i rejält för att gardera sig mot eventualiteter. Hur användbara preparaten skulle visa sig vara var oklart, leveransproblem kunde uppstå, och ingen kan än i dag säga hur länge immuniteten kommer att bestå. Människorna i låginkomstländerna får vänta på det som kanske blir över.

AstraZeneca lovade EU-länderna 100 miljoner doser under årets första kvartal, men leveranserna dröjde och först efter ett öppet gräl håller bolaget 40 miljoner i utsikt. Moderna har trassel med tillförseln till Sverige och har skurit ner leveranserna till Italien och Frankrike med upp till 25 procent. Även BioNTech/Pfizer har haft svårt att producera vaccin i kontrakterad omfattning.[8] ”… det saknas volymer för att kunna ge till andra länder i nuläget”, förklarar Richard Bergström i Aftonbladet (3/2).[9]

Sex länder på Balkan har fått 70 miljoner EU av unionen att köpa vaccin för. Fyra av dem har ännu inte lyckats få tag på en enda dos. Covax lovade Montenegro och Bosnien Herzegovina vaccin men har inget att leverera. Regeringarna förhandlar med Kina och Ryssland i stället.[10]

Serum Institute of India har fått licens för att tillverka AstraZenecas coronavaccin och sälja det i fattiga länder. Nu har detta vaccin, som står för huvuddelen av Covax beställningar, visat sig ha försvagad verkan mot en sydafrikansk mutation av viruset. WHO rekommenderar det ändå – det är bättre än ingenting.

Produktionen av vaccin, läkemedel och medicinsk utrustning är i händerna på stora koncerner som med hjälp av patent, upphovsrätter och andra statligt garanterade monopol säkrar sig maximal kapitalavkastning. I vinstkalkylerna straffar sig massiva investeringar i ny tillverkningskapacitet.[11]

Läkemedelsföretagens affärsplaner svarar inte mot behoven. Indien och Sydafrika kräver därför att Världshandelsorganisationen WTO tillfälligt undantar alla vaccin och medicinska hjälpmedel som behövs i pandemin från patent och andra former av intellektuell äganderätt. WHO och rader av länder från Syd har välkomnat förslaget. USA, EU, Japan, Storbritannien, Canada, Australien, Schweiz, Norge och Brasilien sätter sig emot.

Den svenska regeringen gör som EU och läkemedelsbolagen säger. WTO tillåter redan undantag i nödfall, skriver utrikeshandelsminister Anna Hallberg i ett brev till Läkare utan gränser, Human Rights Watch och Amnesty i Sverige. Länder kan ansöka om tvångslicenser för tillverkning eller import av varor som är viktiga för folkhälsan.

Möjligheten tillkom efter en decennielång strid, där läkemedelsbolagen försvarade sin rätt att i skydd av patent debitera hutlösa priser för bromsmediciner mot HIV/AIDS.

Ansökningarna gäller patent för patent och tar tid att behandla. De lämpar sig inte för alla akuta behov i den pågående pandemin. Men Anna Hallberg lovar att ”fortsätta driva på för att EU aktivt ska bistå länder som behöver hjälp med ansökningar”.

Utan patent skulle det inte finnas några vaccin att fördela, tillägger hon. Det är trösterikt att veta för dem som blir utan.

Patenträtten är eftertraktad just för att den ger bolagen möjlighet att begränsa tillgången och driva upp priserna. Grundforskningen är oftast offentligt finansierad, men de privata företagen bedömer vilka framsteg som är lovande och förtjänar vidare forskning, kliniska tester och marknadsföring. Bedömningen grundar sig på vinstutsikter, inte mänskliga behov. Ofta blir resultatet att nya läkemedel aldrig kommer ut på marknaden, blir fördröjda eller får så höga priser att de flesta sjuka får avstå. Flera miljoner människor dog i väntan på att kostnaderna för bromsmedicinerna mot HIV/AIDS skulle bli överkomliga.[12]

Vaccinen mot coronaviruset har inget med privat risktagande att göra. AstraZeneca har lovat att sälja sitt preparat till självkostnadspris – så länge spridningen av viruset är pandemisk. Det går att uttrycka på annat sätt: företaget prövar på det allmännas bekostnad ett nytt affärsområde. I juli förklarade ledningen att den inte förväntade sig några negativa följder för bokslutet 2020 ”eftersom finansiering från regeringar och internationella organisationer väntas täcka utgifterna för att ta fram vaccinet”.[13] Enligt en sammanställning från Läkare utan gränser har det offentliga investerat 12 miljarder dollar i vaccinföretagens forskning, kliniska tester och tillverkning.[14] Ännu större summor – uppåt 100 miljarder dollar – har USA, EU, Sydkorea och andra länder spenderat på förköp av vaccin som ofta inte varit färdigt testade.[15] Ju fler doser bolagen utlovade, desto mer pengar fick de. Med produktionen av de angivna kvantiteterna blev det som det blev.

Bristerna på vaccin och andra hjälpmedel gör det svårt att begränsa smittspridningen i världen. Flera nya mutationer härjar redan, och fler följer. Då blir det ängsligt också i den globala VIP-kön.

Men för läkemedelsbolagen ljusnar utsikterna. Pfizer har skruvat upp sina prognoser. En vinstmarginal på över 25 procent på vaccinet ska ge 4 miljarder dollar bara i år. Sedan räknar företaget med högre priser och lägre kostnader. Verkställande direktören Albert Bouria ser fram emot ett scenario där folk ständigt behöver påfyllnadsdoser eller nya vaccin för att möta muterade virus.[16]

Covid-19 blir en av de sjukdomar som kroniskt härjar i kapitalismens periferi och av och till hemsöker också metropolerna. Afrika och delar av Asien och Latinamerika har farligare smittor att frukta. Men coronaviruset försvagar en redan försvagad hälso- och sjukvård. Unicef meddelar att 80 miljoner barn på grund av pandemin inte blivit vaccinerade mot mässling, difteri – och polio. På ett halvår förväntar sig organisationen 1,2 miljoner fler dödsfall bland barn under fem år.[17]

Affärslivets collateral damage. Ett spill av döda.

[1] https://www.youtube.com/watch?v=erHXKP386Nk

[2] Washington Post 200715, https://www.washingtonpost.com/opinions/2020/07/15/international-community-must-guarantee-equal-global-access-covid-19-vaccine/

[3] Financial Times 210121, https://globalhealth.duke.edu/news/ensuring-everyone-world-gets-covid-vaccine

[4] Financal Times 210125.

[5] Financial Times 210210.

[6] Médecins sans frontières: WTO Covid-19 TRIPS Waiver Proposal, https://msfaccess.org/sites/default/files/2020-12/MSF-AC_COVID_IP_TRIPSWaiverMythsRealities_Dec2020.pdf

[7] https://www.dn.se/sverige/bergstrom-lander-utan-vaccin-kan-sprida-nya-mutationer/

[8] Financial Times 210130.

[9] https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/qAvq9O/experternas-mardromsscenario-fickor-med-cirkulerande-virus

[10] Financial Times 210203.

[11] Financial Times 210117.