Lernia var förr AMU, en statlig inrättning för kvalificerade yrkesutbildningar riktade till arbetslösa. Nu är Lernia ett vinstjagande bemanningsbolag, färdigt att dumpas på finansmarknaden. Arbetslösa får lära sig skriva cv. En artikel i Aftonbladet 3 mars 2025.
DEN PRIVATA FÖRETAGSAMHETEN får ännu ett statligt bolag att kalasa på. Regeringen säljer Lernia med över femtusen anställda till tyska riskkapitalbolaget Aurelius för 120 miljoner kronor. Priset är inte precis i överkant. Anders Borg, den före detta finansministern, begärde 60 miljoner, halva beloppet, när han och Dominika Peczynski lade ut sin sjurummare på Östermalm till försäljning i höstas.1
Lernia är en sorglig rest av den sociala ingenjörskonst som efter andra världskriget tycktes ha fått bukt med kapitalismens avigsidor. Företaget var fram till 1993 inget företag utan AMU-gruppen, ett statligt organ med ansvar för arbetsmarknadsutbildningar.
Min bror gick bygglinjen hos AMU efter värnplikten i slutet av sjuttiotalet. Det var en kvalificerad yrkesutbildning ledd av erfarna byggjobbare – först ett halvår på AMU-centret, sedan lärlingsplats på något bygge. Där var ungdomar som strulat i plugget, grovisar som var ute efter yrkesbevis och en mattläggare från Gotland som tappat närminnet på grund av lösningsmedlen. Brorsan blev byggnadssnickare. Andra utbildade sig till murare eller betongarbetare.
En av våra kompisar var målare men for illa av färgerna och omskolade sig till elektriker på AMU-centret i Liljeholmen:
– En förnämlig utbildning. Först fick vi en introduktion på 14 veckor, sen kom 34 veckor skolning i yrket. För flyktingarna började det med undervisning i svenska.
Eleverna hade ersättning motsvarande a-kassan och en studiepremie på tio kronor om dagen.
Med kommunala daghem och statliga skolor, universitet och yrkesutbildningar var kapitalets försörjning med nya lönearbetare i stor utsträckning socialiserad. Arbetarklassen hade också tillkämpat sig pensioner som gick att leva på och en sjukvård fördelad efter behov. Allt var en del av arbetskraftens historiskt bestämda värde.
Men den svenska modellen, som den kallades, var aldrig mer än ett stillestånd i kapitalismens inre slitningar. Efter sjuttiotalets sociala reformer, framdrivna underifrån, samlade sig kapitalägarna, med Olof Palmes ord, till ”ett 20-talsangrepp på välfärdssamhället”.2 De krängde sig ur klasskompromissen för att frigöra kapital för krigandet om världsmarknaden.
Bit för bit löste företagen upp restriktionerna för chefsvälde och exploatering på arbetsplatserna. Samtidigt vände de sig mot de socialiserade omkostnaderna för arbetskraften. Direktörerna pläderade för ”informella arrangemang” och sponsrade före detta studentrevolutionärer i angrepp på den sociala ingenjörskonsten.
Ledande företrädare för Socialdemokraterna och LO resonerade i 90-talsprogrammet från 1989 i samma banor: ”Tvivlet gror, har välfärdssamhället i all sin välvilliga omtanke tagit över så många sociala uppgifter från familj, vänner, oss själva, att livet blivit opersonligt och ansvarslöst och vi själva blivit hjälplösa?”3
När ministrar, riksdagsledamöter, landstingspolitiker och kommunalråd tvivlat färdigt var de sociala uppgifterna dränerade på resurser samt outsourcade till privata profitörer och ett new public management med vård och vanvård på ackord, fiffel, båg och förslummade arbetsvillkor.
För de informella arrangemangen stod familj och anhöriga. Kvinnor började gå ner i arbetstid eller lämna arbetslivet i förtid för att ta hand om svårt sjuka äldre anhöriga – såvida de inte tillhörde de välbeställda samhällsskikten, där det personliga ansvaret manifesterade sig i avdragsgilla eller svart betalda hembiträden, ofta rättslösa migranter.
AMU bytte i detta borgerliga segertåg både namn och karaktär. I det ekonomiska sammanbrottet 1992 hade arbetsmarknadsutbildningarna över 86 000 deltagare, men i massarbetslösheten som följde ströp politikerna envetet antalet platser.4
Borgerlighetens klassförakt var åter regeringspolitik. I början av 1900-talet tycktes arbetslösheten vara en defekt hos det mänskliga råmaterialet. De arbetslösa var lata och försupna. Disciplinära åtgärder skulle främja deras arbetsvilja. Nu ältade ekonomer, ledarskribenter och politiker det bidragsberoende som hundratusentals lönearbetare plötsligt, från ett år till ett annat, fastnat i. ”Det centrala är att inte lämna någon ostörd som arbetslös”, förklarade den socialdemokratiske finansministern Bosse Ringholm.5
Från Bryssel kom påbud om att förtunna de sociala trygghetssystemen för att främja framväxten av en flexibel låglönesektor.6 Anders Borg och Fredrik Reinfeldt talade om ”arbetslinjen”. Det gällde att sänka de arbetslösas anspråk på löner och arbetsvillkor. Då passade det inte att erbjuda beredskapsjobb och yrkesutbildningar på goda villkor.
Redan före namnbytet till Lernia 2000 ombildades AMU-gruppen till ett statligt aktiebolag med årets bokslut till mål och mening. I konkurrens med otaliga privata företag tävlar bolaget om uppdrag för Arbetsförmedlingen. En växande byråkrati och strikta EU-regler omgärdar upphandlingarna – vart fjärde beslut leder till överklaganden som fördröjer insatserna.7
Antalet elever i arbetsmarknadsutbildningar var 2021 knappt hälften så många som 20008, och mindre än 40 procent av dem får numera regelrätt yrkesutbildning.9 På yrkeslinjerna saknas ofta kvalificerade lärare, ibland finns inga lärare alls.10
Lernia fokuserar på ett nytt affärsområde. 90 procent av bolagets nettoomsättning härrör numera från bemannings- och rekryteringsverksamhet.11 Den statliga institutionen för utbildning av duktigt yrkesfolk säljer mänsklig förbrukningsvara för tillfälliga jobb på fabriker, lagercentraler och kundtjänster.
Arbetslösheten stiger över hela linjen, meddelar SCB. 592 000 är arbetslösa, den högsta siffran på 25 år.12 Till det kommer de hundratusental som gett upp eller med ofrivilliga deltider, timanställningar och bemanningsjobb sitter fast i den nya, flexibla låglönesektorn.
Det saknas inte arbetsuppgifter. Många anställda jobbar sig sjuka i ett arbetsliv där planerad underbemanning är sista skriket. Men de arbetslösa, de som kunde rycka in och stilla stressen, får i outsourcade åtgärdspaket gång efter annan lära sig att skriva cv och fylla den månatliga kvoten av ansökningar som inte leder någon vart.
Regeringen lovar i en kommentar att den ska införa ”mer kännbara sanktioner” för deltagare i arbetsmarknadsprogram som missköter sitt arbetssökande.13
Affärsutsikter öppnar sig i den reaktionära enfalden. Hej svejs, så gick gamla AMU till det tyska finanskapitalet.
Mikael Nyberg, Aftonbladet 3 mars 2025
1 https://www.esny.se/press-pr/hemma-hos-dominika-och-anders-borg-nu-saljs-vaningen/
2 Expressen 850625.
3 90-talsprogrammet. En debattbok om arbetarrörelsens viktigaste frågor under 90-talet, Tidens förlag 1989, s. 18, 51.
4 LO: Arbetsmarknadsutbildning för nya och bättre jobb – konkreta bättringsförslag, 2019, s 10. https://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_fakta_1366027478784_arbetsmarknadsutbildningen_2019_pdf/$File/Arbetsmarknadsutbildningen_2019.pdf
5 Dagens Nyheter 001227.
6 Europeiska kommissionen: Den europeiska strategin för sysselsättning: nya framsteg och perspektiv, 1995, s 23. Jfr European Commission: Growth, Competitiveness, Employment, 1993, s 85 ff.
7 Dagens Arbete 180220, https://da.se/2018/02/det-stora-sloseriet/
8 Linus Liljeberg, Sara Roman, Martin Söderström: Gymnasial utbildning för arbetslösa 2000-2021, IFAU 2025, s. 21, https://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2025/2025-2-gymnasial-yrkesutbildning-for-arbetslosa-2000-2021.pdf
9 LO: Arbetsmarknadsutbildning för nya och bättre jobb – konkreta bättringsförslag, 2019, s 10f. https://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_fakta_1366027478784_arbetsmarknadsutbildningen_2019_pdf/$File/Arbetsmarknadsutbildningen_2019.pdf
10 Dagens Arbete 180220, https://da.se/2018/02/det-stora-sloseriet/
11 Lernia bokslutskommuniké 1 januari – 31 december 2024, https://lerniase-u-ep-cdn-asset-prod-ghg4c9a8b3fmf0ac.z01.azurefd.net/media/media/wuybygtw/bokslutskommunik%C3%A9_lernia_2024.pdf
12 Aftonbladet 250217, https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/rP4Vnw/chocksiffrorna-over-10-procent-ar-arbetslosa-hogsta-siffran-pa-25-ar
13 https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/02/arbetslosheten-fortsatt-hog—regeringen-skarper-kraven-pa-arbetssokande/