Santosh

Oberörbara av två sorter

Filmen är förbjuden i Indien. Den skildrar villkoren för de lägsta bland de lägsta i landet, daliterna, de oberörbara. Den rör samtidigt de översta, de som lever på daliternas arbete och för sitt liv odlar föraktet för sina försörjare. Det handlar inte bara om Indien. En recension av filmen Santosh publicerad i Clarté nr 2/2025.


Santosh är en våldsam film, men inte i den mening vi vant oss vid. Ingen actionrulle, ingen Clintan, ingen Tarantino. Regissören och manusförfattaren Sandhya Suris gestaltar ett samhälle som in i det mest vardagliga vibrerar av våld.

Santosh har ärvt en polistjänst efter sin döde man. Hon initieras i rutinerna av en äldre kvinnlig polis och följer dem till ett slut hon inte kan utstå.

En tonårsflicka hittas våldtagen och mördad i brunnen där de lägsta bland de lägsta bor, muslimska lantarbetare som i kastsystemet stämplats ut som daliter, oberörbara. De har hivat upp flickan ur brunnen, lindat tyg om henne och burit henne till polisstationen. Hon ligger på marken framför ingången som ett koncentrat av deras vrede. De vädjar inte. De kräver.

Den äldre kvinnliga polisen talar lugnande till dem. Med fler kvinnor i tjänst kommer polisen att ta våldet mot daliternas kvinnor på allvar. Men representationen rår inte på klassförtrycket. Det vet hon redan, det har hon jämkat sig efter.

– Vi har oberörbara av två sorter, säger hon till Santosh. De som ingen vill röra och de som ingen får röra.

I en scen söker Santosh upp en av dalitfamiljerna. Hon är gäst. Hon ska bjudas på något. En liten flicka kommer till henne med vatten. Santosh tar emot muggen men för den inte till munnen. Hon lämnar vattnet orört.

Det sker i förbigående men har i det indiska samhället en laddning som västerlänningen lätt förbiser. Santosh ovilja att ta emot gåvan har inget med ryggsäcksturistens fruktan för magsjukdomar att göra. Oviljan härrör ur de föreställningar och vanor som kastsystemet mättat det indiska samhället med. Allt som de oberörbara själva vidrört är besmittat.

Men det går bra att våldta och mörda dem.

Sandhya Suris film får inte visas i Indien. Det är ett mått på dess verkningsgrad och på tillståndet i landet. Premiärminister Narendra Modi leder en regering som medvetet hetsar majoriteten hinduer mot den muslimska minoriteten. Santosh, huvudpersonen i filmen, blir varse följderna.

Det handlar inte bara om Indien. Förtrycket av ett etniskt och religiöst utstämplat underproletariat bär upp många klassamhällen.

Mikael Nyberg, Clarté 2/2025