Efterfrågan på de mest exklusiva klockorna och konstverken stiger i takt med förmögenheterna som samlas i världsekonomins överskikt. Kvarvarande hantverk förgudas samtidigt som lönearbetet i global skala standardiseras och sönderdelas. Aftonbladet 29 december 2005.
– FLER OCH FLER människor tröttnar på slit- och slängvaror, säger Vartan Sirmakes i en intervju.
Han är chef för Frank Muller, ett företag i Genève som tillverkar armbandsur. En Frank Muller 6850 CC MC Magnum 18K gold kostar 33.360 euro, drygt 300.000 kronor.
Folk köper sig en ny klocka när de är belåtna med sig själva och sina framtidsutsikter, berättar en annan företrädare för branschen. Det är goda tider för dem som med aktieoptioner, bonusar och investerat kapital kan göra anspråk på de växande mervärden som hopar sig i storföretag, banker och investeringsfonder. Ledande centralbanker hjälper till genom att pumpa ut likvida medel i samhällsekonomins överskikt. Produktiva investeringar sackar. Pengarna går till annat, till spekulativa placeringar, aktieutdelningar och luxuöst leverne. ”Aldrig har så många tjänat så mycket pengar med så lite talang”, sammanfattar en veteran på Wall Street.
Högkonjunkturen på marknaden för klockor är koncentrerad till de mest exklusiva, handgjorda rariteterna i guld och platina. Sak samma med konst och antikviteter. Efterfrågan på dussinvaror sjunker medan världens växande skara dollarmiljardärer bjuder över varandra så snart Christie’s och Sotheby’s auktionerar ut något mästerverk. En Francis Bacon som gick för 920.000 pund 1995 kostade nästan fem miljoner i juni i år. En sådan inflation tilltalar dem som är vana att räkna ränta på ränta.
I Shenzen i Kina går det samtidigt att inhandla Mona Lisa och andra berömda oljemålningar för en tia styck. 3.000 arbetare i staden reproducerar konstverk på löpande band. Var och en har sin färg att arbeta med och sitt parti av en målning att färglägga. Fotografier eller konturlinjer på duken vägleder penseldragen. De standardiserade mästerverken lastas i containrar för vidare transport till grosshandlare i Hong Kong, Nordamerika och Europa.
Sönderdelningen av hantverket i specialiserade sysslor är typiskt för den industriella kapitalismen. Ju mer det skapande arbetet utarmas, ju mer det i massomfattning förvandlas till ett enformigt jäkt, desto mer förgudas och mystifieras ett fåtal rester av hantverk och konstnärligt skapande. Det överflöd av slit- och slängvaror som arbetarna Kina och andra länder producerar får sin inverterade motsvarighet i kapitalägarens jäkt efter det mest exklusiva.
Det finns armbandsur som tar en mästare sex månader att bygga. De visar månens faser, tiden i andra länder och andra märkligheter. I dessa mekaniska underverk ackumuleras de sekunder av vila och andhämtning per minut som all världens chefer, ingenjörer och tidsstudiemän jagar ur produktionslinjer och arbetsliv.
Mikael Nyberg, Aftonbladet 29 december 2005