Samuel P Huntington, en av USA:s främsta statsideloger, dog nyligen. Torbjörn Elensky prövar sig i Dagens Nyheter fram i hans tankegångar om en västligt kristen civilisation i kraftmätning med islam. Det handlar om tolerans och fredlig samvaro på global nivå, skriver Elensky. Verkligen? En artikel i Aftonbladet 16 januari 2009.
JUST SOM DEN ISRAELISKA krigsmakten massakrerar sig fram genom människomassorna i Gaza skriver Torbjörn Elensky bekymrat i Dagens Nyheter om hotet från invandrarna mot vår västerländska kultur. Han tänker särskilt på muslimerna. De saknar, förstår läsaren, vår naturliga respekt för de mänskliga rättigheterna.
Elensky tycker att den nyss avlidne amerikanske statsvetaren Samuel P Huntington fått utstå orättvis kritik för sin tes om en civilisationernas kamp. I själva verket handlar det ju om ”tolerans på global basis, en förutsättning för fredlig samvaro”.
Så käckt.
I ett halvsekel var Huntington en av USA:s främsta statsideologer. 1968 räknade han ut att kriget i Vietnam kunde vinnas om bara vapenmakt sattes in ”i sådan massiv skala att den framtvingar en massiv förflyttning från landsbygd till stad”. Då skulle folkarmén inte längre ha något folk att gömma sig i.
Men trots 78.000 ton bomber i månaden över byar och risfält gick kriget inget vidare, och därhemma kände sig samhällets överhet kringränd av revolterande folkliga rörelser. Huntington ställde diagnos: USA led av ett ”demokratiskt överskott”, nu fordrades ”ett större mått av återhållsamhet i demokratin”.
Han skrev på raderna det andra lämnade oskrivet mellan dem. Det gjorde honom ibland svårhanterlig. Men tanken att statsmakten måste frigöras från folkliga influenser slog an, inte minst i EU, och idag prövar sig också liberala humanister fram i hans föreställning om en västlig civilisation i kamp mot ”resten”.
Främlingsfientligheten var för Huntington ett naturligt tillstånd. Ju närmare människor kommer varandra i den globala ekonomin, desto ivrigare ”söker sig var och en till sitt släkte”.
Just därför var han främmande för högmodet hos de liberaler och nykonservativa som efter 1989 trodde sig kunna stöpa om världen efter amerikansk förebild. Han förordade en eftertänksam imperialism. USA och Västeuropa skulle inte slösa krafter på småsaker utan ruva på sitt kulturella unikum, värna sina vitala intressen och rusta för de stora kraftmätningarna med de fientliga civilisationerna, främst bland dem islam.
Det handlar i Huntingtons världsbild inte bara om fundamentalister. Själva den islamiska religionen är ett hot. Islam har ”blodiga gränser”, muslimerna har bekrigat oss i 1.400 år och nu översvämmar de oss med växande befolkningsmassor: ”Kristendomen sprids främst genom omvändelse, islam genom omvändelse och fortplantning.” En lämplig hotbild för de västliga stormakter som ser sin ställning i världen svikta men fortsatt gör anspråk på oljan, naturgasen och reserverna av arbetskraft i Mellanöstern, Centralasien och Afrika.
De som ”likställer ‘islamofobi’ med rasism” gör sig skyldiga till ett ”felslut”, försäkrar Torbjörn Elensky.
Skallmätningarna är på retur, ja. Svartskallarna hånas och massakreras i namn av kultur och civilisation. Känns det bättre så?
Mikael Nyberg, Aftonbladet 16 januari 2009