Många av kvinnorna i vården, skolan och omsorgerna är invandrare. Under pandemin fick de applåder, men i den politiska retoriken framstår de som snyltare på den svenska välfärden. ”Uppenbarligen arbetar de för lite”, säger Ulf Kristersson. I själva verket tillhör invandrarkvinnorna de som genom åren arbetat mest i Sverige. Jag har träffat kvinnan från Somalia som efter femton år i skolköket fick nya chefer, utpekades som tjuv och avskedades. En artikel i Aftonbladet 5 maj 2025.
DEN HANDSKRIVNA lappen på anslagstavlan utanför ICA i Hammerdal hade ingen undertecknare, ingen partisymbol, inte ens ett uttalat budskap. Allt var en uträkning av alla bidrag en ensamstående invandrarkvinna med tre småbarn kan tillgodoräkna sig. Summan ställdes mot den magra månadsinkomsten för en fattigpensionär.
Det var hösten 2014. I riksdagsvalet ett par veckor senare mer än fördubblade Sverigedemokraterna sin andel av rösterna.
Kalkylen hade fladdrat runt på nätet i månader. Siffrorna blev snabbt vederlagda, men det hjälpte inte. Bilden av invandrarkvinnan som går hemma, föder barn och lever på bidrag var sedan länge en projektionsyta för vreden över välfärdens sönderfall.
Det är själva uppställningen som förvillar. Räknesättet skymmer det typiska förhållandet mellan invandrarkvinnan och fattigpensionären.
Vem hjälper fattigpensionären de sista åren i livet? Mer än hälften av alla vårdbiträden och över en tredjedel av alla undersköterskor i kommunerna kommer från andra länder.1 I Stockholm var 69 procent av alla anställda i de två yrkena födda utomlands 2022.2
Migranter från Östeuropa, Afrika och Mellanöstern tar hand om den åldrande befolkningen i Västeuropas metropoler och bär upp alltmer av reproduktionen av arbetskraften, den process som förser kapitalet med nya lönearbetare att exploatera.
Anna kom från Somalia till Sverige med man och barn 1997. Hon saknar fast anställning och lever i ett av de utpekade utanförskapsområdena. Hon tycks bekräfta det förutfattade, men hennes historia följer inte fördomen.
– Jag har bott här i 28 år. Det första året tog jag socialbidrag. Aldrig mer! Ingen vill ha socialbidrag, särskilt inte vi kvinnor. Vad är det för liv? Allt ska dom kontrollera.
SFI-kursen varade i fyra månader. På den tiden skulle hon lära sig svenska. Hon fick jobb i äldreomsorgen i Sundbyberg.
– Jag kunde säga ”Hej, jag heter si och så”, inte mycket mer, och på jobbet var det svårt att förbättra svenskan. Jag hade inte mycket kontakt med folk. Jag städade och tvättade deras kläder. Det var tungt arbete, men jag var ung och blev starkare.
– När jobbet tog slut var jag länge arbetslös. Jag sökte jobb hela tiden, och 2006 fick jag ett plusjobb på Hjulsta grundskola. Arbetsförmedlingen betalade. Två år senare tog jag ett vikariat i köket, och 2010 blev jag fast anställd. Då var jag glad.
Samtidigt pågick sönderfallet. Skolan och hela samhället var märkt av trettio år av borgerlig reaktion mot 1900-talets sociala reformer. Diktaturen i arbetslivet lösgjorde sig ur tidigare inskränkningar, och i regeringsförklaringarna var det inte längre tal om öppna hjärtan för nyanlända.
Hjulstaskolan där Anna jobbade fick nya chefer. Föräldrar och anställda protesterade mot deras framfart och tvingade den nya rektorn att sluta. Men utbildningsförvaltningen hade föresatt sig att införa nya rutiner på skolan.
En nytillsatt administrativ chef stegade in för att under två dagar arbeta med kökspersonalen. Det var ”väldigt rörigt i köket”, uppgav hon senare för polisen. Hon kritiserade renhållningen.
– Jag hade aldrig tidigare varit i konflikt med någon på skolan, berättar Anna. Men nu var vi osams från första dagen. Jag har jobbat här i femton år utan anmärkning, svarade jag henne. Varje år har myndigheten inspekterat köket, och varje år har vi fått godkänt.
Flera incidenter tydde enligt den nya chefen på att anställda systematiskt stal mat från skolan.
11 januari 2021, första arbetsdagen efter jullovet, blev kökspersonalen och en kvinnlig skolsekreterare fråntagna sina nycklar och eskorterade till förhör med Happy Hilmarsdottir, chef för grundskolorna i Järvaområdet. Strax var de avskedade, anklagade för grov stöld.
Kvinnorna i köket snålade med maten till eleverna, påstod ledningen. Samtidigt beställde de tillsammans med skolsekreteraren omkring 50 portioner för mycket varje dag. Det hade grundskolechefen räknat ut. Slutsats: Barnen gick hungriga medan kökspersonalen stal överflödet.
Till polisen framförde Happy Hilmarsdottir också misstankar om att de avskedade låtit skolan stå för privata inköp. Lunchmaten kom färdiglagad från en leverantör men i en frys i köket hade ”15 stycken frusna halal-kycklingar” påträffats.3
I samråd med myndighetens säkerhetsstrateg, en före detta polis, hade förvaltningen vänt sig till säkerhetsföretaget Level för att i hemlighet övervaka personalen. Konsulterna, före detta poliser, monterade dolda kameror och filmade under fem skoldagar allt som pågick i köket. I en bil utanför satt en av operatörerna med en iPad för att notera graverande sekvenser.
Det gick så långt att de skuggade ett par av kvinnorna efter arbetet. Det ingick visserligen inte i uppdraget. ”Men det kliade väl i deras fingrar”, förklarade säkerhetsstrategen.4
Samma iver visade HR-chefen Stella Dellios i ett mejl till säkerhetsföretaget: ”Vi behöver säkra bevisningen för /en av de utpekade/ så finns ytterligare sekvenser på /henne/ viktigt att vi får dem.”5
Snabbt och smidigt skulle personalärendet vara ur världen. Men både Nyhetsbyrån Järva, den lokala nättidningen6, och Aftonbladet rapporterade utförligt om fallet.7 Två rättegångar följde. I den första skulle tingsrätten pröva om avskeden var lagliga. Det slutade med förlikning. I den andra stod kvinnorna åtalade för grov stöld.
Åklagaren presenterade korta klipp ur säkerhetsföretagets filmer. Kvinnorna i köket syntes ta föremål ur förråd och kylar och packa dem i kassar och väskor som de bar med sig hem.
Varken förvaltningen, de åtalade, deras försvarare eller polisutredarna hade fått tillgång till hela filmmaterialet. Det hade säkerhetsföretaget raderat. Därför var det i många fall omöjligt att avgöra vad som fanns i de påsar och förpackningar som skymtade i filmklippen. Det hindrade inte förvaltningen att upprätta en åtta sidor lång förteckning över vad innehållet ”bedöms” vara, med matvarornas värden angivna till inköpspris.
Gissningarna imponerade inte på rätten. De tilltalades förklaringar var däremot ”inte osannolika”, hette det i domslutet.8 Kvinnorna berättade att flera av påsarna och förpackningarna innehöll mat som de haft med sig till jobbet. Annat var blommor och presenter som de fått sista dagen före jullovet. De hade också tagit med sig mat från skolan, men det var sallad, frukt, yoghurt och annat som annars skulle förfaras under lovet.
De cirka 50 överskottsportioner som förvaltningen räknat ut att kökspersonalen och skolsekreteraren dagligen lade beslag på syntes inte till. Vad skulle kvinnorna med dem till? De åt inte skolmaten. Till luncherna tog de med sig mat de själva lagat efter religiösa föreskrifter. De femton halalkycklingarna var fyra till antalet, förklarade sekreteraren. Hon hade köpt dem för egna pengar för att bjuda skolpersonalen på något gott en dag när barnen var lediga.9
Överbliven och utgången mat skulle slängas. Därför fanns inga belägg för att kvinnorna åsamkat kommunen ekonomisk skada. Alla åtalade blev frikända i Solna tingsrätt den 9 mars 2023. ”Åtalet borde aldrig ha väckts”, skrev Oisin Cantwell i Aftonbladet. ”Kvinnorna har utsatts för ett övergrepp.”10
Anna var ingen tjuv. Men hon var arbetslös igen, och hon förmådde inte ens prata om förödmjukelsen.
– Jag grät bort det.
Förlikningen gav henne tre månadslöner, sammanlagt 45 000 kronor.
Säkerhetsföretaget som under fem dagar spionerade på kvinnorna i köket fakturerade 172 679 kronor i ersättning för sina insatser. För att bli kvitt Anna och hennes arbetskamrater belastade utbildningsförvaltningen dessutom det allmänna med kostnaderna för åklagarens arbete, den 522 sidor långa polisutredningen och förhandlingarna i domstolen. Samt 451 201 kronor i advokatersättningar.
Happy Hilmarsdottir är numera barn- och ungdomsdirektör i Järfälla. I januari presenterade hon på uppdrag av regeringen och Sverigedemokraterna en utredning om disciplin i skolan.11
Anna har efter nästan fyra år i arbetslöshet fått jobb i en ny skola. Förut var hon fast anställd. Nu är hon timvikarie. Hon rycker in när de ringer och behöver hjälp.
– Ryktet att vi kommer till Sverige för att leva på bidrag är osant, säger Safia, Annas vän och granne. Alla vill ha jobb. Alla! Även dom som är sjuttio år vill jobba, om dom kan. Vi städar, tvättar kläder och sorterar sopor, vi jobbar i köket och är undersköterskor och vårdbiträden. Vi har tunga jobb, vi jobbar hårt, vi jobbar jättehårt för de lägsta lönerna.
I retoriken kring invandringen är detta arbete oftast osynligt. De kvinnliga migranterna omtalas som ”passiva ’anhöriga’ eller ’hemmafruar’ fångade i sina kulturella bakgrunder”, skriver Soheyla Yazdanpanah, lektor i genusvetenskap vid Södertörns högskola.12
I själva verket, visar hon, har kvinnorna som kommit till Sverige ofta arbetat mer än andra. Mer än sina karlar och mer än infödda svenska kvinnor. De slet i textil- och verkstadsindustrin under rekordåren och kunde städa eller arbeta i hemtjänsten vid sidan om. Hemma hade de barn och gamla att ta hand om.
Men många fabriker försvann till låglöneländer, och på 1990-talet, när den triumferande borgerligheten störtat landet ner i depression, fick kvinnorna från utlandet stå för en oproportionerlig andel av arbetslösheten.
Sedan dess har efterfrågan på deras arbetskraft stigit. Andelen förvärvsarbetande har efter krisen 2008 växt snabbare i invandrartäta bostadsområden än på andra håll. Men förvärvsinkomsterna har samtidigt sjunkit med nästan 30 procent.13 Alltfler jobbar men jobben är underbetalda och osäkra. Visstidsanställningar med arbete timme för timme ökar mest.14
– Uppenbarligen arbetar de för lite, förklarade Ulf Kristersson i valrörelsen.15
En apartheid light med ett underproletariat att styra och ställa med kräver lämpliga räknesätt. Det är, för att använda statsministerns språkliga ticks, alldeles uppenbart. Den starkaste värdegrund den borgerliga reaktionen känner är rasföraktet.
Mikael Nyberg, Aftonbladet 5 maj 2025
Namnen Anna och Safia är fingerade.
1 Sveriges Kommuner och Regioner: Välfärdens kompetensförsörjning. Personalprognos 2023-2033 och strategier för att klara kompetensförsörjningen, 2024, s. 68, https://skr.se/download/18.4f76e11319319a5c0f8b7831/1732547501879/SKR_A4_Valfardens-kompetensforsorjning.pdf
2 Socialstyrelsen, https://view.officeapps.live.com/op/view.aspx?src=https%3A%2F%2Fwww.socialstyrelsen.se%2Fglobalassets%2Fsharepoint-dokument%2Fartikelkatalog%2Fovrigt%2F2025-1-9354-tabeller.xlsx&wdOrigin=BROWSELINK
3 Förundersökningsprotokoll. Polisen Region Stockholm, Utredning 3 LPO Järva, AM-23057-21, s. 10.
4 Förundersökningsprotokoll. Polisen Region Stockholm, Utredning 3 LPO Järva, AM-23057-21, s. 75.
5 Mejl från Stella Dellios till Hans Mårsjö, chef på Nordic Level Group, 201228.
6 Nyhetsbyrån Järva 210203, https://www.nyhetsbyranjarva.se/en-ny-konflikt-har-blossat-upp-pa-hjulsta-grundskola/
7 Aftonbladet 210204, https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/vA3qLL/personal-tog-hem-matrester–hotas-med-avsked
8 Solna tingsrätt, avdelning 3, dom 230309, B 4723-21.
9 Förundersökningsprotokoll. Polisen Region Stockholm, Utredning 3 LPO Järva, AM-23057-21, s. 438.
10 Aftonbladet 230313, https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/jlwplL/kokspersonal-frias-fran-stold-oisin-cantwell-overgrepp-mot-kvinnorna
11 https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/01/utredare-foreslar-atgarder-for-att-forbattra-tryggheten-och-studieron-i-skolan/
12 Clarté 1/2024, https://www.clarte.se/de-jobbar-hardare-an-andra/
13 Martin Nordin: Landsbygden och invandrartäta områden i städer – två perspektiv på ojämlikhet, AgriFood Economics Centre, Rapport 2022:1, s. 8, https://www.agrifood.se/Files/AgriFood_Rapport20221.pdf
14 Elinor Odeberg: Status: Prekär. En rapport om tidsbegränsat anställda, Kommunal 2016, s. 24, https://webbfiler.kommunal.se/sites/default/files/kommunal_status_prekar_webb2.pdf
15 https://www.svtplay.se/video/e4gvzmm/val-2022-utfragningen/ulf-kristersson-m?info=visa