Den artificiella intelligensen är fångad i kapitalets automatik. Algoritmer trasar sönder den mänskliga kunskapsprocessen och robotar övervakar och styr oss på jobbet. Då behöver vi organiseringen offline. En artikel i Aftonbladet 13 november 2023.
PÅ BÖRSERNA råder AI-hysteri, men utvecklingen av den artificiella intelligensen väcker farhågor. ”Den här teknologin, som borde vara underbar … utvecklas i ett samhälle som inte är designat för att använda den för allas bästa”, förklarade Geoffrey Hinton, en av AI-pionjärerna, när han lämnade Google.[1] Varningen är befogad, men skälen behöver redas ut.
Tidigare skulle datorerna följa strikt logiska formulär. Nu försöker AI-experterna efterlikna de friare tankemönstren i hjärnans nätverk av nervceller. Datorer som drillats av gigarbetare världen runt tuggar sig igenom gigantiska datamängder och spottar ut det som statistiskt sett tycks passa bäst. Men inte ens när den träffar rätt vet den artificiella intelligensen vad den pratar om, och återkommande ”hallicunationer” trasslar till automatiken.
AI-systemen är inte ensamma om att bluddra, invänder Hinton. Även människan tänker fel, hittar på och gissar sig fram. Men, tillägger han, de informationsmängder som datorerna kan överblicka är ofantliga, och snart, när algoritmerna förfinats, kommer den artificiella intelligensen att överglänsa människans tankeförmåga.
Han larmar om ”det existentiella hotet att de tar kontroll”. Se vilka krafter domptören Donald Trump kunde sätta i rörelse vid stormningen av Kapitolium i Washington! Vad står i vägen för AI-system som kan Machiavelli utan och innan och lärt känna människan genom alla böcker som någonsin skrivits? ”… de kommer att vara väldigt duktiga på att manipulera oss, och vi kommer inte att fatta vad som pågår.”
Andra AI-utvecklare delar oron. Men varningen för den maskinella superintelligensen är missriktad. Fängslandet av människan i tekniska system bortom hennes kontroll är ett gammalt fenomen. Karl Marx beskrev redan på 1800-talet hur kapitalet förminskar arbetaren till ”en maskindel” underordnad ”arbetsprocessens småaktiga och förhatliga despoti”.[2] Ekonomen Walt Rostow, senare säkerhetsrådgivare till president Lyndon Johnson, hyllade samma ordning i ett antikommunistiskt manifest 1960: ”… majoriteten av befolkningen måste vara redo att låta sig tränas för — och sedan betjäna — ett ekonomiskt system … vilket i allt större omfattning fängslar individen i stora, disciplinerade organisationer som tilldelar henne specialiserade snäva, återkommande arbetsuppgifter.”[3]
Det är källkoden. Den artificiella intelligensen är själv fångad i kapitalets automatik.
Åttatimmarsdagen är i upplösning och daglönare och springsjasar tillbaka. Men gränssnittet är digitalt och de AI-genererade manipulationerna utstuderade. Gigarbetarna hos Uber övervakas och leds genom arbetsdagarna av en app som psykologisk expertis kalibrerat. Lönen är usel men liksom i dataspelen triggas hjärnans belöningssystem med glada tillrop och utmärkelser som poppar upp på skärmen. När föraren försöker avsluta arbetspasset levererar den artificiella intelligensen ett automatiskt meddelande. ”Du har bara 10 dollar kvar till 100 dollar i nettointäkt”, kan det lyda. ”Är det säkert att du vill logga ut?” Knappen ”Fortsätt köra” är förvald.[4]
En mångmiljardindustri växer fram kring datoriserad avläsning av sinnesstämningen hos arbetssökande och anställda som arbetar på distans. Träffsäkerheten är låg och teorin bakom operationen mättad med fördomar. Det hindrar inte den artificiella intelligensen att dra slutsatser om pålitlighet, tankeförmåga och social kompetens. En rynkad panna kan göra att det inte blir något jobb. Algoritmen är drillad att tolka muskelrörelsen som ilska.[5]
Föreställningen om superintelligensen lider av sin utgångspunkt. Hinton jämför de digitala mjukvarorna med den individuella hjärnan. Men den mänskliga kunskapsprocessen är kollektiv. I ständiga meningsutbyten prövar och omprövar vi våra idéer. I samtal med vänner och arbetskamrater får bluddret mothugg, och i offentligheten kan felaktiva uppfattningar sättas i fråga.
Donald Trumps manipulativa framgångar har inte med bristande intelligens hos anhängarna att göra. De är förknippade med en försvagning av den kollektiva kunskapsprocessen.
En av orsakerna är inordningen av miljarder mänskliga tankeutbyten i IT-bolagens affärsmodeller. ”De skarpaste hjärnorna i min generation ägnar sig åt att tänka ut hur man ska få folk att klicka på annonser”, förklarar Jeff Hemmerbacher, tidigare datachef hos Facebook.[6] Meta, Facebooks och Instagrams moderbolag, lade i våras ner en medicinsk forskargrupp som med AI kartlade över 600 miljoner proteinstrukturer. Företaget koncentrerar sin AI-utveckling till projekt ”som kan förbättra Metas affärer”.[7] De vinstgivande dopaminkickarna har en destruktiv verkan. Klarsyn och förnuftiga meningsutbyten kvävs i filterbubblor och vanebildande strunt.
Bolagen i klickmaximeringsbranschen har utfäst sig att moderera innehållet. Arbetet outsourcar de ofta till länder i Syd. Till priset av sin mentala hälsa granskar nätarbetare dagarna i ända rashets, barnpornografi, halshuggningar och andra vedervärdigheter. Tanken är att de ska lära algoritmerna att ta över. Facebook använder redan AI-program för att prioritera vilka inlägg som ska granskas.[8]
Men det är inte allt. I den pågående militariseringen av samhället dras de digitala kanalerna in i stormakternas spel. EU har förbjudit spridning av material från flera ryska medier. Nätoperatörerna är också skyldiga att på uppmaning radera oönskat innehåll.
Kommissionen har vänt sig till X, TikTok och Meta med krav på utrensningar av ”desinformation” om kriget i Gaza. Elon Musk efterlyste en förteckning och fick svar av kommissionären Thierry Breton: ”Du är säkert medveten om dina användares – och myndigheters – rapporter om falskt innehåll och förhärligande av våld. Det är din sak att visa att du fattat galoppen.”[9] X har nu stängt ”Hamasanknutna konton”. Meta har raderat hundratusentals inlägg stämplade som Hamaspropaganda.[10] Men den israeliska historien om hur Hamas soldater huggit huvudet av fyrtio spädbarn cirkulerar fortfarande på Facebook och andra sajter. Officiellt är uppgiften numera, som det heter, ”icke bekräftad”.[11]
Amnesty har dokumenterat ”ett antal antisemitiska inlägg” som förordar våld mot judar samt ”ett betydande antal … som glorifierar Israels attacker på civila i Gaza, stöder förstörelsen av Gaza och förordar våld mot palestinier”, ofta med ”ett avhumaniserande och rasistiskt ordval”. Talrika rapporter har inkommit till organisationen om hur IT-bolagen i sin moderering tar parti. Plattformarna stoppar inlägg till stöd för palestiniernas sak eller låter den artificiella intelligensen i smyg begränsa spridningen.[12]
Krigspropagandan kallas idag strategisk kommunikation. Den brittiske arméstabschefen Nick Carter framhöll dess betydelse 2015: ”… kriget är en teater, och du är producenten av en föreställning som måste tilltala en rad olika publiker. Narrativets triumf är alltid avgörande för framgång.”[13]
Nato inrättade 2013 StratCom, ett fristående organ för strategisk kommunikation. Sverige anslöt sig 2017. I en Stratcom-rapport från 2022 förordas ”en åtminstone partiell automatisering av spårning och analys av desinformation” i de sociala medierna. Med AI-assistans förväntas analytiker snabbare hejda ”fientliga narrativ”. Algoritmerna kan kalibreras med ”nyhetsuppgifter från CNN och Daily Mail” samt ”meta-data om källors pålitlighet och information om sociala interaktioner online”.[14]
97 procent av det som den artificiella intelligensen matas med är engelskspråkigt[15], och det som från höger och vänster sköljer över oss på nätet härrör redan till stor del från andra sidan Atlanten. I fortsättningen ska vi inte själva med sökmaskiner leta oss fram i flödet, förklarar Metas AI-chef Yann LeCun: ”Allas interaktioner med den digitala världen kommer att förmedlas av AI-system.”[16] Det lär inte förbättra saken.
Den artificiella intelligensen tjänar det härskande narrativet. Men kontrollen är inte ofelbar, och algoritmerna går av och till att överlista. ”P@l3stin3” slank ett slag förbi den automatiserade övervakningen, och aktivister lärde sig att hantera de robotstyrda taxibilarna i San Francisco. En trafikkon på motorhuven fick underverken att stanna. Bolagen bakom bilarna ser en mångmiljardmarknad framför sig. En bred opinion kräver investeringar i kollektivtrafik i stället.[17]
Vi kan kura i krympande filterbubblor och utnyttja de öppningar i offentligheten som finns kvar. Men först med organiserad rörelse offline tar en annan berättelse sin början.
Mikael Nyberg, Aftonbladet 13 november 2023
[1] Financial Times 230506.
[2] Karl Marx: Kapitalet, band 1, Bo Cavefors Bokförlag 1969, s. 570.
[3] W.W.Rostow: The Stages of Economic Growth. A Non-Communist Manifesto, Cambridge University Press 1960, s. 20.
[4] New York Times 170402, https://www.nytimes.com/interactive/2017/04/02/technology/uber-drivers-psychologicaltricks.html
[5] Financial Times 210512.
[6] Financial Times 150525.
[7] Financial Times 230808.
[8] https://omni.se/facebook-satsar-mer-pa-ai-i-arbetet-med-moderering/a/EpwWQa
[9] Financial Times 231012.
[10] Financial Times 231017.
[11] https://www.poynter.org/fact-checking/2023/hamas-behaded-babies-israel-unconfirmed-reports-spread/
[12] Amnesty International 231027, https://www.amnesty.org/en/latest/news/2023/10/global-social-media-companies-must-step-up-crisis-response-on-israel-palestine-as-online-hate-and-censorship-proliferate/
[13] Anthony King: Command: The Twenty-First Century General, Cambridge University Press 2019, s. 223.
[14]Alfonsas Juršėnas, Kasparas Karlauskas, Eimantas Ledinauskas, Gediminas
Maskeliūnas, Donatas Rondomanskas, Julius Ruseckas: The Role of AI in the Battle Against Disinformation, Nato Stratcom COE, 2022, s. 4, 7ff, 27, https://stratcomcoe.org/pdfjs/?file=/publications/download/The-Role-of-AI-DIGITAL.pdf
[15] Financial Times 230608.
[16] Financial Times 231020.
[17] Financial Times 230819.
