Nya_Karolinska_mars_2014

Karolinska och korruptionen

En blåsning på 30 miljarder kronor. Oppositionen i Stockholm larmar om beslutet att anlita ett konsortium lett av Skanska för bygge och drift av nya Karolinska. Det blir mer affärer av detta slag. Skiftet från myndighetsutövning till kommers och big business med offentliga medel täpper till de demokratiska beslutsgångarna och öppnar för slöseri och korruption. En artikel i Aftonbladet 25 maj.


PRIVAT FÖRETAGSAMHET på skattebetalarnas bekostnad är ett vinnande affärskoncept.

Ekot rapporterar hur privatläkare blåser upp sina intäkter genom att debitera det allmänna för behandlingar de aldrig utfört. Det kan sammanlagt handla om upp till 100 miljoner kronor om året.

Betydande belopp har också hopat sig hos de förskolechefer i Stockholm som för symboliska summor fått överta tidigare kommunala inrättningar. Vissa daghem har slumpats för mindre än 100 000 kronor – och gett tiofalt igen redan första året.

Till detta kommer den borgerliga landstingsmajoritetens beslut att anlita ett konsortium lett av Skanska för bygge och drift av nya Karolinska sjukhuset i Stockholm. Parterna är belåtna med den nya win-win-modellen: det offentliga står för kostnaderna, det privata tar över ruljangsen och rakar hem riskfria vinster. Allt var förstås vederbörligen konkurrensutsatt. Det fanns ett bud att ta ställning till.

Oppositionen hävdar att bygget och driften av det nya sjukhuset blir omkring 20 miljarder kronor dyrare än de 50 miljarder som uppgivits. Den beräknar också att landstinget belastas med onödiga kostnader av enastående omfattning.

Nyhetssajten E24 kunde redan före beslutet avslöja hur privata banker och investerare garanteras räntor och avkastningar som ligger långt över de marknadsmässiga. Oppositionslandstingsrådet Ilija Batljan (S), som är ekonom till professionen, förklarar nu i Dagens Nyheter att de privata intressenterna kommer att blåsa det allmänna på sammanlagt upp till 30 miljarder kronor.

Men samtidigt som de larmar om ”den sämsta affären i landstingets historia”, bejakar socialdemokraterna den nya modellen med ”Offentlig Privat Samverkan”. Det är att underskatta de krafter som är i rörelse. Symbiosen mellan offentligt och privat öppnar för maktfullkomlighet, slöseri och korruption. Det varnade president Eisenhower för när han 1961 talade om det militärindustriella komplexet i USA. Han tänkte sig att upplysta medborgare skulle stå emot. Men beslutsformerna i symbiosen krymper utrymmet för offentlig insyn och debatt.

Ilija Batljan och andra företrädare för oppositionen har svårt att närmare belägga sina anklagelser. De får inte föra ut de informationer de har. Siffror och andra viktiga uppgifter är nämligen hemligstämplade av hänsyn till affärssekretessen.

Landstingspolitikerna hade ett underlag på 2 500 sidor att ta ställning till, men de kunde till följd av munkavlen inte konsultera någon expertis på området, än mindre rådgöra med sina väljare. Namnet på de inblandade företagen var mörkade. Först i efterhand fick ledamöterna veta att anbudsgivaren ”A” var Skanska. Synpunkter på huvudentreprenören och dess affärspartner var alltså omöjliga att väga in i beslutet.

Jag hittar på Landstingets egen hemsida en kommentar från en avhoppare från det företag som ska stå för fastighetens underhåll och drift, Coor Service Management, tidigare ägt av Skanska, numera i händerna på engelska riskkapitalbolaget Cinven:

”Det är den största bedrägerifirman i svensk historia. Allt handlar om låga avtal och att bara göra sådant som kan debiteras utanför avtalen, och så lite som möjligt inom avtalen.”

Elakt förtal? Offentlig debatt kunde ha klargjort saken, men offentlig debatt var inte förenligt med reglerna för upphandlingen.

Förhandlingarna i fullmäktige varade i fyra timmar. Högtalaranläggningen som ger möjlighet att följa debatterna stängdes av. Ingen utomstående fick närvara, och ingen folkvald släpptes in utan undertecknad sekretessförbindelse.

Vi får hålla till godo med leenden från de ansvariga och försäkringar om att allt är i sin ordning, medan affärsjuridiken täpper till de demokratiska beslutsgångarna.

Ledande politiker beskärmar sig gärna över bonusstinna direktörers jäkt efter personlig vinning. Anders Borg skrev i en analys av finanskrisen i november om ”girighet och ansvarslöshet hos aktörer som ständigt gapade efter mer”. Det hindrar inte de styrande från att öppna det offentliga för samma privata incitament och låta bankdirektörer, riskkapitalister och enskilda lycksökare ta över alltmer av tillgångar och verksamheter.

Behovet av sjukvård ökar kraftigt i Stockholm framöver, men nya Karolinska kommer att ta emot färre patienter än sin föregångare. Landstinget köper sig till överdimensionerade kostnader ett medvetet underdimensionerat sjukhus. Tanken är de privata vårdbolagen ska ta över alla enklare åkommor. Så öppnar sig nya utsikter att vigga det allmänna på pengar och bygga ut mindre angelägna delar av vårdkedjan – medan svårt sjuka äldre människor får köa till operationssalarna och skrivs ut så snart de öppnat ögonen.

Byråkratin och dess regelverk har sina sidor. Men skiftet från myndighetsutövning till kommers och big business med offentlig medel är ett förfall. Det tjänar inget till att moralisera över snikenhet och sviktande moral. Det verkligt allvarliga är den sanktionerade korruption som ger de förslagna utrymme att ta för sig. Sakta sjunker samhället ner i ett tillstånd där affärsplaner och politik löper samman till ett och inte ens föreståndaren för förskolan förväntas göra sitt jobb utan något litet extra att stoppa i egen ficka.

Mikael Nyberg, Aftonbladet 25 maj 2010

 

TIPSA GÄRNA DINA VÄNNER!
Share on Facebook0Tweet about this on TwitterShare on Google+0Share on LinkedIn0Email this to someone