Med raka ackord, usla ersättningar och gigekonomins upplösta anställningsförhållanden söker Uber erövra dominerande marknadsställningar. Det gäller inte bara taxi. Koncernen expanderar över nya fält. Åk inte Uber X, säger en Uberförare jag träffat. I London har Uber Eats-arbetare utvecklat en sinnrik metod för att snacka ihop sig. En artikel i Aftonbladet 18 december 2018.
MONOPOLEN ÄR HÄR. Från cyberrymden sänker de sig ner och stakar ut sina domäner. Det börjar med en app, ett snitsigt gränssnitt och tjänster för småpengar. Kan det vara bättre?
Uffe kör för Taxi Stockholm. Dagskassan var dålig, så han tänkte ta en extra körning.
– Jag ser en kille som står och vinkar nere vid Slussen. Flera bilar kör förbi honom, och plötsligt sparkar han in i väggen. En jävla dåre, tänker jag. Men pengar är pengar. Han skulle till Hasseludden, 16 kilometers körning. En timme tidigare hade han beställt en bil från Uber X. Pengarna drogs från kontot men ingen bil dök upp.
– Aldrig mer Uber, sa han. Dom hittar inte, dom kör fel och dom går inte att få kontakt med. Han var asförbannad.
Oerfarna Uberförare letar sig fram med GPS, men staden rör sig, det byggs om och ändras från ena veckan till den andra. Automatiken hänger inte med.
– Killen väntade utanför Hotell Hilton vid Södermalmstorg. I ombyggnaderna på Slussen hamnar förarna uppe vid Mosebacke eller nere på Söder Mälarstrand om de har en GPS som inte är uppdaterad. Kan du inte kartan hittar du aldrig infarten.
En möjlig förklaring till mannens väntan.
En annan är Ubers strävan att sänka kostnaden för arbetskraften.
En resa från Slussen till Hasseludden kostar 530 kronor med Taxi Stockholm. Med Uber X går den inte på mer än cirka 300 kronor.
Vad får förarna? Efter avdragen moms kan Uffe inkassera 185 kronor. Resten går till åkeriet och Taxi Stockholm.
Av Uber X-förarens 300 kronor försvinner en fjärdedel till Ubers konto i ett skatteparadis. Återstår 225 kronor för föraren, åkeriet och Skatteverket att dela på. Uberchauffören kan tillgodoräkna sig cirka 80 kronor. Mindre än halva lönen för samma jobb.
Då ökar risken att Uber X-kunden blir stående i kallblåsten på Södermalmstorg.
Uber har bilar i olika prisklasser. Med Uber X blir det kanske en Toyota Prius och en förare i jeans och T-tröja. Med Uber Black och Uber Lux blir det finare, rymligare bilar och förare som ska leverera premiumkänsla.
Uber Black kostar lika mycket som Taxi Stockholm att anlita. Förarnas intäkter är betydligt lägre men inte så låga som vid körningar för Uber X.
Jimmy körde först Uber X.
– Det är slaveri, säger han. Det ger mindre än att jobba på McDonald’s.
På helgerna, när ungdomar är ute och festar på stan, är det lätt att få körningar men ofta nervöst. Fulla tonåringar kan spy i bilen eller utdela en nyckfull etta i betyg i appen.
Jimmy klarade prövningarna och kvalificerade sig för Uber Black. Nu märker han hur premiumutbudet sakta förslummas.
– Uber har svårt att rekrytera förare eftersom det är så dåligt betalt. Då kan du plötsligt se förare i jeans och T-tröja köra Uber Black. En annan effekt är att vi som kör Uber Black får Uber X-beställningar som appen inte hittat någon förare till. Då avbryter vi ofta körningen. Hellre än att köra Uber X sätter jag åkeriets skylt på taket och raggar vanliga taxikunder. Det ger bättre betalt.
Uber X-kunden får stå på Södermalmstorg och sparka i väggen.
Allt strider mot företagets regler, men när cheferna har brist på personal blir påbuden lösa i kanten. I nästa lågkonjunktur, när arbetslösheten växer och politikerna föresätter sig att sänka arbetskraftens anspråk, kan diktaten återfå skärpan.
Prisdumpningen syftar till att lamslå konkurrensen. Myndigheterna tvingade Uber att lägga ner svarttaxin Uber Pop i Sverige, men i storstäder i USA sover förare i sina egna bilar i väntan på nästa dags arbetspass för Uber. De har inte råd att bo där de arbetar trots dryga arbetsveckor. De är migranter i sitt eget land. När de skrapat ihop vad de behöver far de hem till familjen i en småstad någonstans i metropolens periferi.[1]
Uber har över 300 000 frilansande chaufförer bara i USA och ytterligare flera hundra tusen i ett sextiotal länder världen över.[2] Ju fler som är ute och väntar på beställningar, desto mer av marknaden kan koncernen lägga under sig. Priserna pressas så lågt att kollektivtrafiken förlorar resenärer, och alla bilar från Uber har bidragit till att snitthastigheten i trafiken i London krupit ner mot 12 kilometer i timmen.[3]
Inför sin börsintroduktion lanserar sig Uber som ett Amazon för transporter och enklare tjänster, en automatiserad plattform som ska sätta gigekonomins frifräsare i förbindelse med storstadens hippa kunder. Taxiresor, matleveranser, småfix i hemmet och uthyrning av elcyklar – allt ska Uber monopolisera. Till och med resor med buss och tåg ska koncernen förmedla.
FN-organet Unctad visar i sin senaste årsrapport hur världsekonomin alltmer domineras av stora, monopolistiska företag. Årsvinsterna för de 2 000 största transnationella företagen har stigit från 700 miljarder dollar vid slutet av 1990-talet till 2 600 miljarder på senare år. Det handlar inte bara om banker och finansbolag. Ett fåtal industrikoncerner med säten i de rika länderna kan genom kontroll över avsättningsmarknader och strategiska delar av produktionsprocessen lägga beslag på merparten av de mervärden som utvinns ur miljoner arbetare runtom i världen. Den översta hundradelen i hierarkin av företag stod i genomsnitt för 57 procent av ländernas varuexport 2014, oljebolagen oräknade.[4]
Intresset för produktiva investeringar tenderar att avta. Masstillverkningen auktionerar storföretagen ut till lägstbjudande. Själva koncentrerar de sig på att med patent, varumärken, copyrights, finansoperationer, skatteflykt, korruption och andra manipulationer maximera de monopolräntor de kan pressa ur den globala ekonomin. Sedan mitten av 1990-talet har lönernas andel av inkomsterna trendmässigt sjunkit. Växande nettointäkter för de 2 000 transnationella jättarna är enligt Unctads beräkningar den främsta orsaken.[5]
Informationstekniken har öppnat nya utsikter för monopolister och oligopolföretag. Storföretagen kan utan nämnvärda extra kostnader mångfaldiga musikstycken, filmer, spel och dataprogram. I stället begränsar de utbudet och omgärdar det med avgifter. De skaffar sig också genom molntjänster och digital massövervakning kontroll över flödet av informationer i ekonomin.
Allt skiner av ny teknik och artificiell intelligens, men i affärsmodellerna gömmer sig beprövade former för utsugning. Fedoalherren reste hinder på landsvägen för att kräva tull av bönder på väg till marknaden. Idag fordrar tillträdet till marknaden tribut Mark Zuckerberg och Jeff Bezos.
Ubers taxitjänster i Sverige skiljer sig inte i grunden från det traditionella taxibolagets, där ägaren till varumärket och telefonväxeln profiterar på anslutna åkerier och deras anställda. I USA och andra länder, där förare kör för Uber i egna bilar, påminner konceptet om skogsindustrin vid förra sekelskiftet. Bolagen lejde tillfällig arbetskraft till lägsta pris, och skogshuggarna höll själva med såg och yxa.
En skillnad är att den digitala tekniken förfinar övervakningen av arbetsprocessen. Uber har genom sin GPS-anslutna app och sitt betygssystem detaljerad kontroll över sina hundratusentals förare.
Förslumning, låga löner och chefsdiktatur med datastöd – det är modellen för Uber, dess dotterbolag och den omtalade nya ekonomin. Åk inte med Uber X, säger Jimmy, Uberföraren, till sin vänner.
I London 2016 revolterade arbetarna vid flera av gigekonomins spjutspetsföretag. UberEats, som levererar mat från restauranger, hade sänkt ackordet för sina varubud. Trots att de flesta av arbetskamraterna var helt okända för dem, lyckades en liten grupp arbetare organisera en omfattande strejk. De loggade in som kunder på Ubers app, beställde pizzor och kunde bud för bud samla kollektivet till motstånd.[6]
Mikael Nyberg, Aftonbladet 18 december 2018
Jimmy heter i verkligheten något annat. Uffe heter Uffe.
Noter
[1] Bloomberg Technology 170123, https://www.bloomberg.com/news/articles/2017-01-23/when-their-shifts-end-uber-drivers-set-up-camp-in-parking-lots-across-the-u-s
[2] Business Insider 171127, http://www.businessinsider.com/softbank-offer-uber-stock-48-billion-valuations-2017-11?r=US&IR=T&IR=T, Fortune 151022, http://fortune.com/2015/10/22/uber-tax-shell/
[3] Financial Times 180822, 180927, 181019.
[4] Unctad: Trade and Development Report 2018. Power, Platforms and the Free Trade Delusion, United Nations 2018, s. 53, 56.
[5] Unctad: Trade and Development Report 2018. Power, Platforms and the Free Trade Delusion, United Nations 2018, s. 57.
[6] Financial Times 160910.