Donald Trump

Flykten från Trumpokalypsen

Det stormar kring USA:s nye president, men på Wall Street stiger aktierna och på ledande poster i den nya administrationen flockas finanskapitalet. Peter Thiel, IT-miljardären, slöt tidigt upp bakom Donald Trump. Målet är att lösgöra kapitalismen ur demokratins begränsningar. Men det gäller att ha flyktvägar om projektet slår fel. De superrika ängslas över risken för en revolution. En artikel i Aftonbladet 27 februari 2017.


EN REVOLT mot eliten. Så framstår Donald Trumps intåg i Vita huset. En del förfasar sig just därför, en del jublar. Men mest jublas det på sina håll på Wall Street. Där är den twittrande presidenten en djärv investering. Kanske för djärv. Privatplanen står redo.

Regina Elsea blev 20 år. Hon hade sista tiden jobbat tolv timmar om dagen, sju dagar i veckan, med en halvtimmes rast per skift. Hennes mor brukade massera hennes fötter när hon kom hem. Betonggolvet åt sig in i dem.

Efter finanskraschen gick var femte arbetare i Chambers County i Alabama utan jobb, men nu hade det vänt. Fabriken levererade komponenter just-in-time till bilindustrin. Hon var uthyrd av ett bemanningsbolag. Lön: 8,50 dollar i timmen. Fick hon fast jobb på fabriken skulle det bli 12 dollar.

Många av de inhyrda saknade utbildning för sina uppgifter, och det var alltid bråttom med leveranserna. Regina Elsea och tre arbetskamrater hade skyndat sig in i buren för att få igång roboten som krånglade. Hon hann inte undan när den plötsligt gick igång.[1]

Ännu ett fall att lägga till statistiken över förolyckade. Andra klarar sig undan med ett amputerat finger eller en förlorad fot.

Förbrukningen av mänsklig råvara fortgår i en kapitalism som kallar sig postindustriell. Det går att notera i Financial Times, en av de tidningar som koncerncheferna och bankirerna håller sig med.

Där går det också att läsa om hur Wall Street med en blandning av förskräckelse och förtjusning hälsar den man som släppts lös i Vita huset. IT-bolagen oroar sig över tillgången till utländsk personal, och Wal-Mart och andra storimportörer ogillar den aviserade handelsprotektionismen. Men Boeing och General Electric gör andra kalkyler, fossilindustrin och bankerna räknar med lättnader, och de förmögna gläder sig över planerade skattesänkningar. 75 procent av de regleringar som hämmat företagsamheten ska bort, twittrar presidenten och fördelar nyckelposter till Goldman Sachs, ExxonMobil och företrädare för det militärindustriella komplexet. Då stiger animal spirits på börserna.

En av kämparna i Trumps följe är finansmagnaten Peter Thiel. Han blev miljardär efter en tidig investering i Facebook. Nu tillhör han styrelsen för Bilderberggruppen, den transatlantiska diskussionsklubben för de översta bland de översta. 2004 grundade han med bidrag från CIA företaget Palantir som hjälper Pentagon och spionorganen att sila personuppgifter ur det globala dataflödet.

Thiel var en av de första att investera i Trumps valkampanj och sitter idag jämte andra miljardärer i presidentens ekonomiska råd. Många av vännerna i finansvärlden har plötsligt ändrat uppfattning, berättar han för New York Times: ”Aktiebörsen steg och plötsligt tyckte de liksom att ‘ja men jag fattar faktiskt inte varför jag var emot honom hela året’.”[2]

Thiel kallar sig libertarian. Människor med hög IQ tvingas inse att den fria marknaden aldrig kommer att vara särskilt omhuldad av flertalet, skrev han 2009. ”Framför allt tror jag inte längre att frihet och demokrati är förenliga.” Depressionen 1920-21 fick härja fritt utan klåfingriga statliga ingrepp, vilket gav skjuts åt affärerna de följande åren. Därefter har det bara gått utför, förklarade han. ”Sedan 1920-talet har den stora ökningen av antalet mottagare av sociala förmåner och utvidgningen av rösträtten till kvinnor … gjort tanken på ‘kapitalistisk demokrati’ till en självmotsägelse.”

Uppgiften för IQ-eliten var därför att frigöra sig ur politiken i alla dess former – ”från de totalitära och fundamentalistiska katastroferna till det icke tänkande demos som bär upp socialdemokratin”. Men hur skulle det gå till? Thiel skrev om Facebook och andra internetprojekt som kunde skapa virtuella utrymmen bortom nationalstaten. Han hoppades också på rymdkolonier och konstgjorda öar för de fritt tänkande individerna. Men det var inget att räkna med i närtid.[3]

I väntan på en utväg investerade Thiel i projekt för att röja undan den främsta  begränsningen av individens frihet: den kollektivistiska tanken att alla utan undantag måste se sitt liv släckas ut. När han dör blir han nedfryst och lagrad för att tinas upp och återuppväckas när läkekonsten tillåter.

Så uppenbarade sig den osannolike presidentkandidaten Donald Trump, en möjlighet att inom politiken åstadkomma vad depressionen 1920-21 åstadkom inom ekonomin. Med kreativ förstörelse ska kapitalismen frigöras ur massans tröghet.

Investeringen kan slå fel. Men Peter Thiel har en återförsäkring. Han har köpt sig medborgarskap i Nya Zeeland, svurit den brittiska drottningen trohet och införskaffat en 193 hektar stor jordbruksfastighet på Sydön.[4]

Att köpa mark i Nya Zeeland är trend i Silicon Valley och på Wall Street, berättar The New Yorker i ett reportage.[5] Det ska vara stora ägor, självförsörjande med livsmedel och utom räckhåll för en havsyta som stiger till följd av växthuseffekten.

Miljardärerna fruktar apokalypsen. De läser i den rosa tidningen om dödsfallen och de krossade kroppsdelarna i fabrikerna i Alabama. De summerar avkastningen på sina egna tillgångar och jämför med arbetarnas löner. ”Kommer landet att vända sig emot de rika?” frågar de sig, säger Reid Hoffman, en av grundarna av LinkedIn. ”Kommer det att sluta med sociala oroligheter?”

De träffas på middagar och föreställer sig undergången. ”Alla i de här kretsarna känner folk som oroar sig för att Amerika närmar sig något liknande den ryska revolutionen”, berättar en lobbyist i finansvärlden. Vart ska de ta vägen när revolutionärerna knackar på dörren?

Några har köpt sig en lyxvåning i ödemarken utanför staden Concordia i Kansas. Lägenheterna är placerade i en femton våningar djup underjordisk bunker som tidigare hyste en interkontinental kärnvapenmissil. Ett våningsplan kostar 3 miljoner dollar, ett halvt 1,5 miljoner. Det är redan fulltecknat. Vid en kris hämtar tungt bestyckade militärfordon familjer inom 644 kilometers radie. Mat och andra förnödenheter beräknas räcka i fem år, och beväpnade vakter står på post utanför. I skarpt läge ska de nedgöra alla som utan giltigt kontrakt söker ta sig in.

Andra har privatplanet redo för flykten till Nya Zeeland.

Piloten måste med också, förstås. Och hans familj får de räkna med. Plus kanske en mekaniker. Och barnflickan och kocken …

Det är svårt leva fritt och företagsamt utan den mänskliga arbetskraften.

Så våndas den självutnämnda eliten. Den twittrande presidenten leder ingen revolt från de undre. Han är domptören som ska hålla massan på plats. Kanske påskyndar han i stället sammanbrottet.

Mikael Nyberg, Aftonbladet 27 februari 2017

 

Noter

[1]  Financial Times 170205, https://www.ft.com/content/54d05c3e-e9fa-11e6-893c-082c54a7f539

[2]  New York Times 170111, https://www.nytimes.com/2017/01/11/fashion/peter-thiel-donald-trump-silicon-valley-technology-gawker.html

[3]  Cato Unbound 090413, https://www.cato-unbound.org/2009/04/13/peter-thiel/education-libertarian

[4]  The Intercept 170201, https://theintercept.com/2017/02/01/billionaire-trump-adviser-peter-thiel-bought-his-new-zealand-citizenship-documents-show/, New York Times 170125, https://www.nytimes.com/2017/01/25/technology/peter-thiel-new-zealand-citizenship.html

[5]  The New Yorker 170130, http://www.newyorker.com/magazine/2017/01/30/doomsday-prep-for-the-super-rich

TIPSA GÄRNA DINA VÄNNER!
Share on Facebook83Tweet about this on TwitterShare on Google+0Share on LinkedIn0Email this to someone