Bredband, smarta telefoner och artificiell intelligens skulle föra oss in i ett postindustriellt paradis. Vi ser inte så mycket av det. Ekonomin stagnerar, infrastrukturen förfaller och fördärvandet av klimatet fortgår. Det är nog inte teknikens fel. Första delen i en artikelserie i Aftonbladet om automatiseringen. 1 augusti 2016.
NY TEKNIK KAN VARA revolutionerande utan att få revolutionerande följder. ”De skarpaste hjärnorna i min generation ägnar sig åt att tänka ut hur man ska få folk att klicka på annonser”, säger Jeff Hemmerbacher, tidigare datachef hos Facebook.[1]
I årtionden har datorer och robotar dansat runt i det allmänna medvetandet, men avståndet mellan digitaliseringens löften och den faktiska utvecklingen tycks bara växa.
Vi skulle lämna den industriella kapitalismen och dess klassmotsättningar. Den nya tekniken skulle i massiv skala ersätta lågproduktiva, enahanda jobb med högproduktiva kunskapsarbeten. Men något språng i den ekonomiska utvecklingen har ideologerna svårt att visa upp, och det mest påtagliga i arbetslivet är renässansen för chefsdiktatur, löpande band och låglöneproletariat.
”Vi ser datoråldern överallt utom i produktivitetsstatistiken”, skrev nationalekonomen Robert Solow 1987.[2] Slutsatsen står sig. Produktionen per arbetad timme väntas till och med sjunka i USA i år.
Det är statistikens fel, hävdar MIT-forskarna Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee i The Second Machine Age, boken på modet. Nationalräkenskaperna gör inte de digitala framstegen rättvisa.[3]
Det finns starka skäl att hantera BNP-måtten med försiktighet, men svagheterna är inte nya och faktum kvarstår: parallellt med genombrotten för smartphones, molntjänster och virtuella nätverk har den ekonomiska utvecklingen i kapitalismens kärnländer gått i stå.
Robert Gordon, professor vid Northwestern University i USA, drar slutsatsen att den digitala tekniken inte är så genomgripande som visionärerna föreställer sig. Den kan inte jämföras med tidigare banbrytande innovationer. Kring 1970 var möjligheterna som öppnade sig med nymodigheter som tvättmaskinen, förbränningsmotorn och vatten- och avloppssystemen på det hela taget uttömda. Datorerna åstadkom inte mer än ett tillfälligt avbrott i stagnationen som följde.
Debatten kretsar kring den nya teknikens potentialer. Det är, tror jag, ett villospår.
I en randanmärkning halkar Gordon ut i en annan tankebana: ”Vissa av de viktigaste källorna till mänskliga framsteg under perioden 1870 till 1940 var inte alls nya uppfinningar. Rinnande vatten hade romarna uppnått, men för att förse varje bostad i städerna med detta fordrades politisk vilja och finansiella investeringar.”[4] Först under gynnsamma sociala omständigheter kunde en teknik som varit känd i århundraden slå igenom. Det var ingen kuriositet, inget undantag. Även de nya uppfinningarna under epoken krävde sociala öppningar för att slå igenom.
Utvecklingen av produktivitet och välstånd efter andra världskriget hade en försvagad borgerlighet till förutsättning. Det privata vinstjäktet hade fått inordna sig i krigsekonomins planmässighet, och nu var social ingenjörskonst och klasskompromisser nödvändiga för att stabilisera samhället. Det främjade den tekniska utvecklingen, och reallöneökningar, stigande offentliga utgifter och investeringar i bostäder och ny infrastruktur gav avsättning för de nya produkterna.
Ändrade sociala förutsättningar – inte uttömda tekniska möjligheter – har sedan dess fått kurvorna att sjunka nedåt. Kapitalen har lösgjort sig ur demokratins och välfärdsstatens eftergifter för kraven underifrån. Produktionsförmågan stiger men fastnar i fållor som berikar en finansiell oligarki.
Stora delar av den infrastruktur som byggdes upp i kapitalistiska föregångsländer under 1900-talet är illa åtgången. 61 000 broar i USA är allvarligt försvagade. Flera har redan rasat. Två strategiska järnvägstunnlar mellan Manhattan och New Jersey måste snart stängas av säkerhetsskäl.[5]
Men på den privata sidan investeras det i infrastrukturen. Spread Networks har lagt ut 300 miljoner dollar på en fiberoptisk kabel mellan Chicago och New York. Den 1 328 kilometer långa ledningen är bara öppen för ett fåtal icke namngivna finansbolag. Den kopplar samman börserna i de två städerna, den sparar tre millisekunder, tre tusendelar av en sekund, i den datorstyrda överföringen av köp- och säljorder.[6]
I hastigheter som närmar sig ljusets handlar robotar med aktier och optioner medan landets broar sakta rostar sönder, skolor förfaller och var sjunde invånare kvitterar ut statliga matkuponger för att hanka sig fram.[7]
Den artificiella intelligensen kunde tillsammans med andra innovationer komma till användning i en storskalig och planmässig utveckling av kollektivtrafik, spårbundna godstransporter och andra energisnåla färdmedel. Men medan världens politiska ledare undertecknar avtal om minskade koldioxidutsläpp, kalkylerar cheferna för Exxon med att efterfrågan på olja och naturgas kommer att öka med 19 respektive 51 procent till 2040.[8] De räknar troligen rätt.
Vi är vid brytpunkten, skriver Brynjolfsson och McAfee.[9] Inom kort ska tillväxtkurvorna stiga mot himlen och medborgarna ta sig till och från jobbet i självstyrande bilar, i den mån de har något jobb att fara till.
Vi släpper ratten och kör med mikroprocessor och GPS fast i fossilkapitalismens samhällsstrukturer.
Det är inte teknikens fel. Det är kapitalets automatik.
Mikael Nyberg, Aftonbladet 1 augusti 2016
[1] Financial Times 150525.
[2] The New York Times Book Review, 870712, http://www.standupeconomist.com/pdf/misc/solow-computer-productivity.pdf
[3] Erik Brynjolfsson & Andrew McAfee: The Second machine Age. Work, Progress, and Prosperity In a Time of Brilliant Technologies, W W Norton & Co 214, s. 116.
[4] Robert J. Gordon: ”The Demise of U. S. Economic Growth: Restatement, Rebuttal, and Reflections”, 140120, s. 27, https://www.scribd.com/doc/208017699/The-Demise-of-U-S-Economic-Growth-Restatement-Rebuttal-and-Reflections
[5] Financial Times 160511.
[6] Bloomberg News 120329, http://www.bloomberg.com/news/articles/2012-03-29/stock-trading-is-about-to-get-5-dot-2-milliseconds-faster
[7] Bloomberg News 160203, http://www.bloomberg.com/news/articles/2016-02-03/food-stamps-still-feed-one-in-seven-americans-despite-recovery
[8] Financial Times 160629.
[9] Erik Brynjolfsson & Andrew McAfee: The Second machine Age. Work, Progress, and Prosperity In a Time of Brilliant Technologies, W W Norton & Co 214, s. 9.
