Den första försvarslinjen befinner sig numera i Afghanistan, Libyen och andra främmande länder. Det är sedan 1990-talet doktrin i Nato och EU. Sverige har följt efter. Invasionsförsvaret skickades till skroten under ledning av Pentagonkonsulter. Kvar blev JAS Gripen och yrkessoldater tränade för de preventiva angreppen. Folkrätten gäller för alla men inte för USA och dess allierade. En artikel i Fria Tidningen 29 maj 2015. Läs mer »
Etikettarkiv: alliansfrihet
Säg ja till utanförskapet!
Med två stora krigsövningar fortsätter den rödgröna regeringen fjärmandet från neutralitet och alliansfrihet. Borgerliga politiker och redaktörer kräver anslutning till Nato. Allt framstår som reaktioner på ryska brott mot internationell rätt. Men hur är det med respekten för folkrätten i den transatlantiska gemenskapen? En artikel i Aftonbladet 28 maj 2015. Läs mer »
Genom minnesluckan ut i kriget
Dagens Nyheter driver kampanj för svensk anslutning till Nato. Ett återkommande argument är att Ryssland genom att bryta mot principen om gränsers okränkbarhet försatt oss i ett utsatt läge. Men var Ryssland verkligen först med att riva upp folkrätten och ändra gränser i det nya Europa? En artikel i Clarté nr 1/2015. Läs mer »
Konsulter från USA dumpade neutraliteten
Ett nytt, tidigare hemligstämplat dokument jag fått fram visar hur konsulter knutna till Pentagon inte bara ledde avvecklingen av invasionsförsvaret. De förordade också en avveckling av neutraliteten och en ledarroll för Sverige i Östersjöområdet – i allians med Nato. Med den så kallade solidaritetsförklaringen 2009 stadfästes denna äventyrliga politik. Vi behöver en fredsrörelse som drar oss ur Nato-följet och återupprättar alliansfriheten. En artikel i Aftonbladet 14 maj 2014 (endast publicerad i nätupplagan). Läs mer »
Pentagonkonsulter ledde försvaret till skroten
Försvarspanik råder efter krisen i Ukraina. Vart tog det svenska försvaret vägen? Uppståndelsen har en okänd förhistoria. På några få år avvecklades hela det svenska neutralitetsförsvaret. Yrkessoldater för Natos krig kom i stället. En huvudroll i operationen hade ett amerikanskt konsultföretag med mångårig erfarenhet av att göra pengar på fantasifulla projekt för Pentagon och USA:s spionorgan. En artikel i Clarté nr 1/2014. Även något förkortad i Fria tidningen 19 april 2014. Läs mer »
Fredsbomber över land och hav
Det skulle bli mindre krig och militära övningar när vi övergav neutraliteten. Trodde nytänkare inom Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Det blev mer i stället. Vi krigar utomlands och Sverige säljer sig som övningsområde för Natos stridskrafter. En notis i Aftonbladet 4 juni 2012.
Läs mer »
De dubbla måttstockarna
Sveriges första försvarsbarriär ligger numera utomlands, utanför det europeiska närområdet. Så lyder vår nya försvarsdoktrin. Vi rustar legosoldater för att delta i de västliga stormakternas krig. I talet om försvar av mänskliga rättigheter och kamp mot terrorism och massförstörelsevapen gömmer sig en ny kolonialism. EU-tjänstemannen Robert Cooper hymlar inte med den saken. En artikel i Clarté nr 2/2011. Läs mer »
Natos knektar
Ännu en död svensk soldat i Afghanistan och krigsaktivismen flammar högre än på länge. Ett korrektiv kan vara att läsa Britt-Marie Mattssons bok om neutraliteten. Hon ogillar bortfifflandet av alliansfriheten och varnar för en utrikespolitik som formas i förtroliga samtal med stormakternas företrädare. En recension i Aftonbladet 22 oktober 2010. Läs mer »
EU ingen motvikt mot USA
Eurovänstern kallar EU den enda tänkbara motvikten till USA:s världsherravälde, men det är knappast för bombningar av Washington som Sveriges krigsmakt nu Natoanpassas. Arbetaren, Flamman och Internationalen 11 september 2003. Läs mer »
Vem hotar vem?
Hur ska vi möta hotet från Saddam Hussein och hans massförstörelsevapen? Så vill regeringen formulera frågan. Utgångspunkten är förledande. Den lockar oss in i USA:s krigsargumentation. Det är nödvändigt att avvisa varje eftergift för USA:s anspråk på ett globalt våldsprivilegium, vare sig FN:s säkerhetsråd gett sin sanktion eller inte. En artikel i Aftonbladet 25 februari 2003. Läs mer »