Frilansjournalist, författare och clartéist
Robotarna tar över. Med automatiseringen försvinner de enkla rutinjobben. Så far ideologernas projektioner in i framtiden. Men paradoxer trasslar till visionerna. Samtidigt som den nya tekniken introduceras viker kurvorna över produktivitetens utveckling nedåt. Och de enahanda arbetsuppgifterna blir allt fler. ”Människan är den mest flexibla roboten”, förklarar en japansk företagsledare. En artikel i Clarté 2/2016. Läs mer »
Kopiösa mängder mänskligt arbete ligger gömda i den automatik som möter oss på nätet. Nätarbetare i Boston, Bangalore eller Bangladesh transkriberar föredrag, rankar sökresultat för Google och anger taggar för bilder och videosnuttar. Samtidigt bidrar var och en av oss genom våra digitala maskiner till de informationsmassor storbolagen lagrar i sina gigantiska datacentraler. Den nya tekniken är ett stort framsteg för mänskligheten men fångas i ett system för ackumulation av kapital. En artikel i Aftonbladet 10 november 2014. Läs mer »
Den nya tekniken ledde oss inte ut ur kapitalismens hierarkier. Den fastnade i dem. Med molntjänster, digerdata och crowdsourcing stärker de stora IT-företagen sitt grepp över cyberrymden. Arbetet utarmas, våra liv förflackas och allt vi företar oss i nätverket blir exploaterbar råvara i bolagens serverhallar. Ett tag till. En artikel i Clarté nr 3/2014. Läs mer »
Uppmärksamheten kring Thomas Pikettys analys av den nutida kapitalismen är välförtjänt. Han visar något väsentligt: Det som brukar kallas nyliberalism är inte ett undantagstillstånd. Det är normal kapitalism, en återgång till massproduktionen av ojämlikhet. Men Pikettys lyckas bara till hälften frigöra sig ur den nationalekonomi som ursäktar klassförtrycket. Då blir det som det blir med slutsatserna. En artikel i Aftonbladet 4 maj 2014. Läs mer »
Folkrörelser värda namnet – finns dom numera? Ja, i antologin Hopsnackat får vi veta vad kollektiv på arbetsplatserna förmår när de snackar ihop sig. 35 berättelser från 25 arbetsplatser. Det är så här det börjar. En recension i Aftonbladet 7 januari 2011. Läs mer »
Den gemensamma välfärden säljs ut, infrastrukturen förfaller och i arbetslivet hårdnar villkoren. Men de politiker som de senaste åren administrerat eländet får fortsatt förtroende. Hur hänger det ihop? Det har med bankerna och de svindlande bostadsaffärerna att göra, hävdar jag i en längre analys i tidskriften Clarté nr 4/2010. Artikeln finns även att läsa i ett pdf-utdrag med diagram och noter här. Läs mer »
LO-ledningen vill göra det svårare att strejka. Men storföretagen vill gå ännu längre. De ser i stridbara fack ett hot mot den nya just-in-time-kapitalismen. Därför avbröt Svenskt Näringsliv förhandlingarna om ett nytt huvudavtal. IF Metalls ja till lönesänkningar har gett direktörerna mersmak. En artikel i Aftonbladet 20 mars 2009. Läs mer »
En professor i Kalmar har räknat ut att långa tjänar mer än korta. Det kan bero på att långa människor är smartare än korta, spekulerar han. Då förutsätter professorn att lönen avspeglar kunskaper och mental förmåga. Är det så säkert? Utseendet har en direkt inverkan på inkomsterna i många branscher. Skallmätarnas tradition lever vidare i det förmenta kunskapssamhället. En artikel i Aftonbladet 12 mars. Läs mer »
Det mest påtagliga är hur de översta bland de översta dragit ifrån. Det är slutsatsen i en ny rapport om inkomstskillnaderna i Sverige. Men är orsakerna verkligen oklara? Förklaringen finns i kapitalöverflödet i de stora bolagen. En artikel i Aftonbladet 9 juli 2008. Läs mer »
Arbetslösa sätts i tvångsarbete och trakasseras. Anställningarna blir alltmer osäkra och arbetstiderna längre – utan motsvarande höjning av lönerna. Men de översta bland de översta ser sina rikedomar växa i enastående omfattning. Det handlar inte om 1930-talet. Clarté 1/06. Läs mer »