Etikettarkiv: New Public Management

Sjuka affärer på Nya Karolinska

Nya Karolinska är inte bara dyrt i världsklass. Själva vården har nyutexaminerade handelshögskolestudenter fått stuva om. Kostnad 700 000 kronor per skalle. I månaden. För patienter och vårdanställda har nyordningen inte varit hälsosam. Anna Gustafsson och Lisa Östlund har skrivit en gedigen bok i ämnet. En artikel i Aftonbladet 8 juni 2019. Läs mer »

Så tog vårdplatserna slut

Patienter på akuten ligger i korridorerna. Landsting och kommuner skickar multisjuka mellan sig. Det snålas i vårdpyramidens botten men totalt sett sjunker inte omkostnaderna i en vård omstöpt efter receptet New Public Management. En artikel i Aftonbladet 23 januari 2017. Läs mer »

Direktörsdumhet i offentlig regi

”Gör gott och var glad!” Så kan en ny kommunal chef sammanfatta uppgiften för sitt kontor. Det gäller att vårda varumärket och stå på tårna in i framtiden. Det kallas New Public Management men påminner starkt om fasoner långt före demokratins genombrott. En artikel om en rapport från Uppsala kommun och en bok om den svenska ämbetsmannastatens historia. Aftonbladet 9 januari 2017. Läs mer »

Vård på ackord

Från omvårdnad till leverans enligt kontrakt är tidens melodi i vården. Det kallas även New Public Management. Gräddfiler för de välbeställda, vanvård för de icke så välbeställda och springluncher för personalen har följt med köp- och säljsystem och privatiseringar. ”Vi skickar människor emellan oss i ett Svarte Petter-spel där ingen vill bära kostnaderna”, säger en sköterska. Ett reportage i Folket i Bild 12/2016, här i något annan form. Texten kommer även att publiceras i antologin Protes, Metafor och den Obsoleta Kroppen 2017. Läs mer »

Kapitalets automatik

Robotarna tar över. Med automatiseringen försvinner de enkla rutinjobben. Så far ideologernas projektioner in i framtiden. Men paradoxer trasslar till visionerna. Samtidigt som den nya tekniken introduceras viker kurvorna över produktivitetens utveckling nedåt. Och de enahanda arbetsuppgifterna blir allt fler. ”Människan är den mest flexibla roboten”, förklarar en japansk företagsledare. En artikel i Clarté 2/2016. Läs mer »

Med autopilot ner i sönderfallet

Tisdag 28 april händer det igen: stopp i tågtrafiken mellan Centralen och Södra Station i Stockholm. Signalfel, spruckna växlar och nedfallna kontaktledningar hindrar allt oftare tågtrafiken. Och järnvägen är inte det enda som krånglar. Det är trassel också med vården, skolan och snöröjningen. Det började på 1980-talet. Politikerna fick för sig att en autopilot, marknaden, skulle ersätta samhällsplanering och demokratiska beslutsordningar. Med privatiseringar och köp- och säljsystem skulle allt bli billigare och effektivare. Det blev inte riktigt så. En artikel i Fria tidningen 15 maj 2015. Läs mer »

Klas Eklund försvarar sitt livsverk

Socialdemokraternas partiordförande Stefan Löfven har kritiserat New Public Management, det nya styrsystem som politiker av olika kulörer infört på skolor, sjukhus och andra offentliga institutioner. Det uppskattar inte en av S-strategerna bakom nyordningen. På Dagens Nyheters debattsida virrar han till det. En kommentar i Aftonbladet 23 november. Läs mer »

Zarembas misstag

Maciej Zaremba har föredömligt gisslat New Public Management-eländet inom sjukvården i Sverige. Men det finns en försåtlighet i hans argumentation. Läkare och lärare ställs mot butiksbiträden och sopåkare. För de senare duger det löpande bandets diktatur. I den mån Zaremba intresserar sig för produktionsförhållandena inom industrin avslöjar han en djup okunnighet. En artikel i Clarté 2/2013.
Läs mer »

Kapitalet kalasar på det allmänna

Vattenfalls VD sprätte iväg 97 miljarder på elbolaget Nuon. Affären har kritiserats av socialdemokraternas ledning och kommenterats på Dagens Nyheters ledarsida. Peter Wolodarski drar slutsatsen att politiker inte ska lägga sig i affärerna på marknaden. Men hur är det med de starka, privata ägare han efterlyser? För det första äger de inte särskilt mycket av de kapital de disponerar. För det andra finns inte mycket som tyder på att de skulle vara sämre på att slösa med samhällets tillgångar. En analys i Aftonbladet 28 april 2013. Läs mer »

Ingen slut på tågkaoset i sikte

Regeringens kungör en ”historisk satsning” på järnvägen. Vid närmare betraktande är summorna inte så imponerande – och en stor del slukas av omkostnader för konkurrensutsättningen av trafik och underhåll. 2012 års pengar till banunderhållet tog slut redan i höstas. Ett  efterord till pocketutgåvan av min bok Det stora tågrånet. Också publicerat i Clarté nr 4/2012. Läs mer »