Föreställningen om kunskapssamhället och dess kreativa och utvecklande arbeten lever sitt eget liv. På golvet på bilfabriken ser det lite annorlunda ut. En notis i Aftonbladet 11 februari 2009.
REGERINGENS UTRENSNING av Arbetslivsinstitutet är inte ett enstaka utfall. Det blir allt trängre i offentligheten för rapporter om utvecklingen i arbetslivet. Viktiga fackliga strider hamnar ofta som notiser bland affärsnyheterna, om de hamnar någonstans, medan ledarredaktörer och kommentatorer klättrar runt i föreställningen om det stora skiftet från industrikapitalismens enahanda, hjärndöda jobb till det nya kunskapssamhällets kreativa och utvecklande arbeten.
Man får leta sig ut i offentlighetens marginaler, till LO-tidningen eller veckotidningarna på vänsterkanten, för att få närmare upplysningar om lönearbetets villkor.
Det går också att läsa Kvasten, en liten skrift från fackligt aktiva på Volvo i Göteborg. Jag läser i nummer 22 om något som kallas ”pick to voice på satsningen”: ”… man har en hörlur i örat där man får information om vilket material man skall plocka och därefter får man bekräfta i vilket fack man stoppar in materialet och får då information om nytt material att hämta och så håller det på tills rackset är fyllt.”
Jag minns vad en chef på Honda sa: ”Människan är den mest flexibla roboten.”
Kunskapssamhälle var det ja.
Mikael Nyberg, Aftonbladet 11 februari 2009
