Frilansjournalist, författare och clartéist
Telia, Postnord och Vattenfall har slösat bort miljarder i dåliga affärer. Felet är att de är i statliga händer, hävdar Dagens Nyheter i en ledare. Annat är det med den privata företagsamheten.
Verkligen? DN-redaktörerna har selektivt minne. En artikel i Aftonbladet 1 februari 2020. Läs mer »
Trojkan – EU-kommissionen, ECB och IMF – ojar sig över de otacksamma grekerna. Men stödpaketen till Grekland har inte handlat om att rädda landet ur krisen. Nödlånen har gått till att baxa de utländska bankerna ur knipan. En notis inför valet i Grekland, Aftonbladet 22 januari 2015.
Läs mer »
Plötsligt blir kollektivet av arbetslösa synligt i centrala Stockholm. 61 000 har av misstag kallats till möte på ett av Arbetsförmedlingens kontor. Några månader senare står Jacob Wallenberg på Investors balkong på Arsenalsgatan och blickar ut över staden. Det är en fin dag. Inte en arbetslös syns till. En artikel i Fria tidningen 19 september 2014. Läs mer »
Vattenfalls VD sprätte iväg 97 miljarder på elbolaget Nuon. Affären har kritiserats av socialdemokraternas ledning och kommenterats på Dagens Nyheters ledarsida. Peter Wolodarski drar slutsatsen att politiker inte ska lägga sig i affärerna på marknaden. Men hur är det med de starka, privata ägare han efterlyser? För det första äger de inte särskilt mycket av de kapital de disponerar. För det andra finns inte mycket som tyder på att de skulle vara sämre på att slösa med samhällets tillgångar. En analys i Aftonbladet 28 april 2013. Läs mer »
S-ledaren Stefan Löfven vill inte ha något stopp för profiterandet på välfärdstjänsterna. Bättre insyn och strikta kvalitetskrav ska dämpa vinstjäktet. Men hur gick det när detaljerade kapitaltäckningskrav skulle säkra världens banksystem mot allvarliga kriser? Så länge de underliggande drivkrafterna lämnas orörda blir löften om regler och kontroller bara lugnande medel för den allmänna opinionen. En artikel i Aftonbladet 25 oktober 2012. Läs mer »
Samtidigt som tågtrafiken ökar skär regeringen ner anslagen till järnvägen. Hur kommer det sig? Staten snålar med allmännytta och gemensam välfärd men pumpar in pengar i bankerna och deras bostadsaffärer. Landets rikaste hushåll tjänar stort på statsbidragen till bostadssvindeln. De är de mest skuldsatta i landet och de röstar på moderaterna. Men också andra lockas av en politik som underblåser spekulationerna. En artikel i Aftonbladet 9 december 2010. Läs mer »
Anders Borg lovar regeringen i Riga sju miljarder kronor i kredit. På villkor att den håller sitt folk i ränteslaveri. Oppositionsledaren Janis Urbanovics protesterar. En notis i Aftonbladet 28 september 2010. Läs mer »
Regeringen vill lagfästa överskottsmålet i statsbudgeten. Så att landet står förberett för nästa finanskris. Det ska sparas i det allmännyttiga för att ge bankdirektörerna utrymme för nya svindlande affärer. En analys i Clarté nr 1/2010.
Läs mer »
Sedan oktober 2008 har regeringen, Riksbanken och Riksgälden försett sviktande banker med nödlån och garantier. Tanken är att det ska gå jämnt upp, förklarar ansvariga politiker. Skattebetalarna ska få igen sina pengar. Men det finns inget tak för statens bidrag till de banker som spekulerat bort sig i Baltikum. Kostnaden kan bli 250 miljarder kronor – netto. öDen dagen, den sorgenö, säger en moderat i finansutskottet. Ett reportage i Flamman 11 juni 2009. Läs mer »
Stödet till bankerna kommer att kosta svenska staten 250 miljarder kronor, meddelar Internationella valutafonden. Nyheter fladdrar förbi utan närmare kommentarer medan politikerna träter om småsummor till kommunerna. En kommentar i Aftonbladet 11 maj 2009.
Läs mer »