Frilansjournalist, författare och clartéist
Blir industriarbetarna fler eller färre? Har de flesta i verkstadsindustrin fått mindre enahanda arbetsuppgifter än tidigare? Frågorna har oväntade svar, visar en en antologi om arbetslivet som svenska forskare publicerat. En recension i Clarté nr 2 2019. Läs mer »
Robotarna tågar in på lagercentralerna – och med dem följer på många håll en över hundra år gammal uppfinning: det löpande bandet. Tanken att automatiseringen ska befria oss från de enahanda jobben är inte så självklar. Det här är första artikeln i en serie. Jag besöker Dagabs högautomatiserade lager i Jönköping. Färre tunga lyft, men en automatröst i örat dagen lång. Hur kul är det? Aftonbladet 10 juni 2019. Läs mer »
Regeringen vill inskränka strejkrätten. Förslaget är beställt av Svenskt Näringsliv – med stöd av ledarna för LO, TCO och Saco. Förevändningen är hamnkonflikten. Minimering av de fackliga stridsmöjligheterna länge stått på Svenskt Näringslivs program. Dagens arbetsliv med planerad underbemanning, osäkra anställningar, hyvlingar av arbetstiderna och allmän förslumning förutsätter lamslagna eller fogliga fackföreningar. En artikel i Aftonbladet 3 februari 2018. Läs mer »
Vi påstås vara på väg in i ett kunskapssamhälle där bara högkvalificerade jobb blir kvar. Men på fabrikerna, lagercentralerna och akutmottagningarna ser det annorlunda ut.
Där upplever det löpande bandet en renässans, där devalveras yrkeskunnandet, där går anställda in i väggen i planerad underbemanning och chefsgodtycke. Rapport 6 i tankesmedjan Katalys projekt Klass i Sverige, februari 2018. (Den finns också att ladda ner som pdf på här.) Läs mer »
Robotarna tar över. Med automatiseringen försvinner de enkla rutinjobben. Så far ideologernas projektioner in i framtiden. Men paradoxer trasslar till visionerna. Samtidigt som den nya tekniken introduceras viker kurvorna över produktivitetens utveckling nedåt. Och de enahanda arbetsuppgifterna blir allt fler. ”Människan är den mest flexibla roboten”, förklarar en japansk företagsledare. En artikel i Clarté 2/2016. Läs mer »
Kopiösa mängder mänskligt arbete ligger gömda i den automatik som möter oss på nätet. Nätarbetare i Boston, Bangalore eller Bangladesh transkriberar föredrag, rankar sökresultat för Google och anger taggar för bilder och videosnuttar. Samtidigt bidrar var och en av oss genom våra digitala maskiner till de informationsmassor storbolagen lagrar i sina gigantiska datacentraler. Den nya tekniken är ett stort framsteg för mänskligheten men fångas i ett system för ackumulation av kapital. En artikel i Aftonbladet 10 november 2014. Läs mer »
Den nya tekniken ledde oss inte ut ur kapitalismens hierarkier. Den fastnade i dem. Med molntjänster, digerdata och crowdsourcing stärker de stora IT-företagen sitt grepp över cyberrymden. Arbetet utarmas, våra liv förflackas och allt vi företar oss i nätverket blir exploaterbar råvara i bolagens serverhallar. Ett tag till. En artikel i Clarté nr 3/2014. Läs mer »
Uppmärksamheten kring Thomas Pikettys analys av den nutida kapitalismen är välförtjänt. Han visar något väsentligt: Det som brukar kallas nyliberalism är inte ett undantagstillstånd. Det är normal kapitalism, en återgång till massproduktionen av ojämlikhet. Men Pikettys lyckas bara till hälften frigöra sig ur den nationalekonomi som ursäktar klassförtrycket. Då blir det som det blir med slutsatserna. En artikel i Aftonbladet 4 maj 2014. Läs mer »
Marx visade hur kapitalet för 150 år sedan förminskade arbetaren till en maskindel underordnad ”arbetsprocessens småaktiga och förhatliga despoti”. Det fortsätter än idag. Anställda vid Amazons och Wal-Marts lager i Europa liknar sina arbetsplatser vid slavläger. En artikel i Aftonbladet 1 augusti 2013.
Läs mer »
Maciej Zaremba har föredömligt gisslat New Public Management-eländet inom sjukvården i Sverige. Men det finns en försåtlighet i hans argumentation. Läkare och lärare ställs mot butiksbiträden och sopåkare. För de senare duger det löpande bandets diktatur. I den mån Zaremba intresserar sig för produktionsförhållandena inom industrin avslöjar han en djup okunnighet. En artikel i Clarté 2/2013.
Läs mer »