Frilansjournalist, författare och clartéist
Varje år kommer nya böcker om Sveriges mäktigaste finansfamiljer och koncernchefer. Överklassen tycks bära upp landet med sin företagsamhet. I biografierna och memoarerna framgår sällan vad som händer i andra änden. Hur rikedomen växer ur ett arbetsliv där alltfler tvingas jäkta sig fram i enahanda, strikt övervakade rutiner. En artikel om den senaste boken i genren. Arbetet 20 oktober 2017. Läs mer »
Från London kommer en ny rapport om marknadskrafternas förmåga. Londons vatten och avlopp silas numera genom privata bokslut. Vinst flyter ut i ena änden, något annat i den andra. En notis i Aftonbladet 22 maj 2017. Läs mer »
Kvinnor är exportvara. Världens största sjuksköterskeexportör är Filippinerna. Kvinnor reser över jordklotet till tillfälliga arbetstillstånd, långa arbetsdagar och dumpade löner. Hårdare regler för invandring förvärrar läget. En artikel i Clarté nr 1/2017. Läs mer »
Ett tak för vinsterna i de skattefinansierade privata skolorna och vårdinrättningarna. Det föreslås i en utredning ledd av socialdemokraten Ilmar Reepalu. Lobbyisterna kring Svenskt Näringsliv och riskkapitalbolagen larmar om socialisering och mobiliserar till strid. Men hur långtgående är utredningens förslag? En ledare i Clarté 4/2016. Läs mer »
Från omvårdnad till leverans enligt kontrakt är tidens melodi i vården. Det kallas även New Public Management. Gräddfiler för de välbeställda, vanvård för de icke så välbeställda och springluncher för personalen har följt med köp- och säljsystem och privatiseringar. ”Vi skickar människor emellan oss i ett Svarte Petter-spel där ingen vill bära kostnaderna”, säger en sköterska. Ett reportage i Folket i Bild 12/2016, här i något annan form. Texten kommer även att publiceras i antologin Protes, Metafor och den Obsoleta Kroppen 2017. Läs mer »
”Om vi hade varit ett privat företag hade vi anlitat ett PR-företag och frågat ’Hur ger vi den här produkten ett nytt varumärke?'” Så formulerade sig en EU-potentat 2009. Tanken har inte blivit mindre aktuell. EU-projektet är i kris, men storföretagen i European Round Table och BusinessEurope dämpar inte sina anspråk. Unionen ska strukturreformeras med flexibelt arbetsliv, sänkta sociala utgifter, privatiseringar och migranter utan rättigheter. En rapport från Bryssel till broschyren Mer eller mindre union, utgiven av Folkrörelsen Nej till EU i augusti 2016. Läs mer »
Den mänskliga hjärnan klarar vi oss snart utan, säger en tillverkare av robotar för industrin. Men med händerna är det knepigare. Hand och verktyg byter i den kapitalistiska produktionen plats. Den mänskliga handen blir verktygets förlängning. De enahanda jobben har inte blivit färre utan fler. Andra delen i en artikelserie om automatiseringen. Aftonbladet 3 augusti 2016. Läs mer »
Bredband, smarta telefoner och artificiell intelligens skulle föra oss in i ett postindustriellt paradis. Vi ser inte så mycket av det. Ekonomin stagnerar, infrastrukturen förfaller och fördärvandet av klimatet fortgår. Det är nog inte teknikens fel. Första delen i en artikelserie i Aftonbladet om automatiseringen. 1 augusti 2016. Läs mer »
Robotarna tar över. Med automatiseringen försvinner de enkla rutinjobben. Så far ideologernas projektioner in i framtiden. Men paradoxer trasslar till visionerna. Samtidigt som den nya tekniken introduceras viker kurvorna över produktivitetens utveckling nedåt. Och de enahanda arbetsuppgifterna blir allt fler. ”Människan är den mest flexibla roboten”, förklarar en japansk företagsledare. En artikel i Clarté 2/2016. Läs mer »
40 timmars arbetsvecka och skydd mot godtyckliga lönesänkningar existerar inte längre på stora delar av den svenska taximarknaden. Den som dristar sig att hävda sina fackliga rättigheter riskerar att på stående fot bli av med jobbet. Det är som när min morfar jobbade i skogen vid förra sekelskiftet. Förarna hos Taxi Kurir och Taxi 020 i Stockholm strejkar och protesterar. Det är en strid av vittomfattande betydelse. En artikel i Aftonbladet 31 mars 2016. Läs mer »